Ivan Daza, vd Jobbfabriken. Foto: Leif R Jansson

På fyra år har Jobbfabriken tagit emot mer än 100 miljoner i fas 3-bidrag från skattebetalarna. Huvudägaren och vd:n Ivan Daza har tagit ut miljonbelopp i lön och utdelning.

Nu hotas pengaflödet. Orsaken är en skatteskuld på 4,5 miljoner kronor. Om skulden hamnar hos kronofogden ska Arbetsförmedlingen säga upp avtalet.

– Vi har inte 4,5 miljoner, säger vd Ivan Daza.

Än är inget avgjort. Skatteverkets beslut är överklagat. Inget händer förrän skatteskulden går till kronofogden för indrivning. Det lär inte hända förrän tidigast i november.

Jobbfabriken drivs numera i två olika bolag med samma ägare: Blatteförmedlingen AB, som har drivit Jobbfabriken sedan fas 3-starten för fem år sedan, och det nystartade bolaget Jobbfabriken i Sverige AB. Bolaget startade i april, fem månader före valet som kan bli slutet för fas 3.

– Det har inget med valet eller politiska beslut att göra. Blatteförmedlingen startade 2006 med en helt annan inriktning – förändringsarbete, mångfaldsfrågor och rekrytering. Jobbfabriken verkar enbart inom sysselsättningsfasen. Vi byter namn till Jobbfabriken för att heta något som folk begriper, uppger Ivan Daza.

Varför dröjde det fem år?

– Det kan man fråga sig. Till slut tröttnade vi på de ständiga frågorna och gjorde slag i saken. Man måste ändå slanta upp en del pengar för att starta ett nytt bolag.

Blatteförmedlingen startade i liten skala. Fas 3 satte fart på tillväxten. Omsättningen femdubblades mellan 2009 och 2010 och ökade till 38 miljoner kronor rekordåret 2011. Åtminstone 90 procent av pengarna kom från Arbetsförmedlingen. Var sjätte statlig krona blev till vinst.

En del av vinsterna har stannat i bolaget. Det finns några miljoner som kan användas till att betala nedläggningen, om nu fas 3 slopas efter valet. Ivan Daza hänvisar till årsredovisningen när det gäller antalet anställda. Siffran är 35 årsarbetare under 2013. Antalet människor blir högre, eftersom årsarbetare mäts i heltid.

Det nya bolaget Jobbfabriken i Sverige AB har 50 000 kronor i aktiekapital och inga större tillgångar i övrigt. Det räcker inte till löner under uppsägningstider, men alla anställda är kvar i Blatteförmedlingen.

– Där finns människorna och tillgångarna. Vi räknar inte med vi ska bli tvungna att stänga. Om det blir så jävligt tror jag att vi klarar av kostnaderna för att avveckla, förklarar Ivan Daza.

Det nya bolaget Jobbfabriken i Sverige tar emot nya fas 3-deltagare sedan starten i april. Däremot kan anordnaren inte föra över fas 3-deltagare från Blatteförmedlingen till Jobbfabriken. Det krävs nya beslut från Arbetsförmedlingen för varje enskild individ.

Det betyder att det dröjer innan Jobbfabriken tar över allt.

Blatteförmedlingens omsättning halverades i fjol – från drygt 31 miljoner 2012 till 15 miljoner. Antalet fas 3-deltagare minskade från 600 till 350 i runda tal. Vinsten sjönk från 8,8 miljoner 2012 till 300 000 kronor 2013.

Det beror inte på att antalet långtidsarbetslösa har minskat.

– Det finns olika skäl. Ett är att det har kommit många nya anordnare. Det har blivit ökad konkurrens om dem som är inskrivna i fas 3, berättar Ivan Daza.

Skatteverket gjorde en momsrevision på Blatteförmedlingen förra året. Skatteskulden är en följd av revisionen. Blatteförmedlingen har följt revisionsbyrån PWC:s råd.

– PWC är vår redovisningsbyrå. Våra rådgivare på PWC har tidigare jobbat i många år på skattemyndigheten. De hanterar det här åt oss.

Det spelar ingen roll att Blatteförmedlingen har överklagat. Skatteskulden ska ändå betalas, om inte bolaget beviljas anstånd med betalningen. Då krävs att utgången av skattemålet bedöms som osäker.

 

Krav på fas 3-anordnare

Jobbfabriken har levt farligt förr. I april 2012 kom en betalningsanmärkning. Det gällde en obetald räkning på 144 000 kronor till en städfirma.

Tre saker är förbjudna i fas 3-branschen: skatteskulder, näringsförbud och betalningsanmärkningar ”som inte är obetydliga”. Arbetsförmedlingen beslöt att 144 000 kronor är ett obetydligt belopp. Därmed var det problemet ur världen.

Inte ens näringsförbud behöver vara något hinder. Det visar exemplet Stosse, Stor-Stockholms socialekonomiska föreningen, som hade något hundratal fas 3-deltagare inskrivna. Stosse tog emot nästan tio miljoner i fas 3-bidrag under 2011 och 2012 och förde över några av dem till ett bankkonto på Malta. Ekobrottsmyndigheten utreder.

Stosse leddes av en styrelse med idel oförvitliga personer – på papperet. En hemlig generalklausul talade om hur det egentligen låg till. Två andra personer skötte ruljangsen. En av dem är tidigare dömd till fem års näringsförbud.

I vintras påpekade regeringens utredare Anne-Marie Qvarfort att fas 3-bidragen kan vara olagligt statsstöd. Arbetsförmedlingen utredde och kom fram till att de inte är olagligt statsstöd.

 

Hemligstämplat

Arbetsförmedlingen hemligstämplar allt som gäller privata fas 3-anordnare. Företagens affärshemligheter väger tyngre än skattebetalarnas rätt till insyn.

Jobbfabriken är sannolikt störst av de privata fas 3-anordnarna. Hemlighetsmakeriet gör det omöjligt att säga något säkert.

Fas 3-företagen får 225 kronor per fas 3-deltagare och dag i bidrag. Det blir runt 5 000 kronor i månaden för någon som är inskriven på heltid.