Fler LO-förbund kan inspireras av Sekos uppgörelse för tågtrafiken, tror LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. Kommunal gläds främst åt att tågstrejken har satt timanställningarna på dagordningen.

Seko har beskrivit sin uppgörelse som ett genombrott i arbetet mot de mest osäkra anställningsformerna, där arbetsgivaren kallar in personal med ett sms eller telefonsamtal några få timmar före arbetspasset. LO:s ordförande är benägen att hålla med.

– Jag tror att både den lokala uppgörelsen med Veolia Öresundståg och det centrala avtalet för spårtrafiken kan få efterföljare, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Vid Veolia sätts nu en gräns för hur stor andel av produktionen som får utföras av timanställda respektive deltidsanställda: fem procent för vardera kategorin.

– Det är en väldigt, väldigt stor framgång efter att Veolia sade upp en stor del av de fast anställda och lät dem söka deltidsjobb i stället, säger LO-ordföranden.

I det centrala avtalet införs en bestämmelse om att timanställda ska ha en lön som motsvarar den genomsnittliga lönen i företaget för respektive yrkeskategori.

– Den metoden att sätta en prislapp på timanställning är intressant, säger Karl-Petter Thorwaldsson. Den ska vi ta fasta på inför kommande avtalsrörelser.

LO:s ordförande tror att flera kvinnodominerade LO-förbund spetsade öronen när Sekos överenskommelse blev klar i går, onsdag, och nämner Kommunal, Hotell- och restaurangfacket och Handels, tre förbund med en hög andel visstidsanställda.

– Alla metoder för att komma åt visstidsanställningarna ska prövas, säger Lenita Granlund, avtalssekreterare i Kommunal. Vi får titta närmare på Sekos uppgörelse.

– Men förutsättningarna i kommunerna är annorlunda. Kommunerna vet att visstidsanställningar för med sig högre kostnader än tillsvidareanställningar. Trots det har drygt 30 procent av kommunernas personal en visstidsanställning.

I kommunerna är de visstidsanställda inte unga – snittåldern är 35 år. Många har osäkra anställningar år ut och år in. De visstidsanställdas löner skiljer sig inte särskilt mycket från de fast anställdas, vilket gör att den modell som Seko fått i sitt spåravtal inte skulle ha samma effekt i kommunerna.

– Jag utesluter inte ekonomiska incitament för fler tillsvidareanställningar, men vi får utgå från våra förutsättningar, säger Lenita Granlund.

– Det är däremot bra att Seko har fått upp frågan på dagordningen. Människor far illa av att vänta på ett sms varje dag och inte veta om de ska jobba eller inte.

Malin Ackholt, avtalssekreterare i Hotell- och restaurangfacket, konstaterar att hennes bransch har samma problem som tågbranschen. Om också lösningen är den samma är däremot för tidigt att säga, anser hon.

– Men inför nästa avtalsrörelse måste frågan om dag-för-dag-anställningarna knäckas.