– Min generation har fått se både det ljusa och det mörka och vi vill försöka vidareförmedla båda delarna, säger Ragnhild Kaski, numera generalsekreterare i AUF, som var 21 år när hon överlevde attacken. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

 

Utøya är sedan den 22 juli 2011 för alltid förknippad med terrordådet då 69 personer, mestadels ungdomar, mördades. Nu skapas nya minnen på ön samtidigt som historierna om det som skedde och dem som drabbades berättas vidare.

Tyrifjorden är stilla och spegelblank. Utøya, en till synes grön idyll, ligger bara några hundra meter ut från kajen på fastlandet.

Över 500 ungdomar hade skjutsats i skytteltrafik med det lilla fartyget M/S Thorbjørn till Arbeiderpartiets ungdomsförbunds läger i juli 2011. Det var dagar fyllda av politiska samtal, möten med idoler, musik och nya och gamla vänner. Men i slutet av veckan förvandlades lägret till en skräckupplevelse.

Hundratals ungdomar bär i dag med sig ett trauma som inte släpper taget. Ett trauma som även finns hos anhöriga, släktingar och vänner till dem som dog.

Så när som på de årliga minnesstunderna låg verksamheten på Utøya nere under flera år. Förra året arrangerades det första sommarlägret sedan massakern. Processen att komma tillbaka har varit svår. Inte bara för enskilda utan även för AUF som organisation.

– En viktig del i motivationen är egna minnen från de första lägren, att göra det möjligt för andra. Min generation har fått se både det ljusa och det mörka och vi vill försöka vidareförmedla båda delarna, säger Ragnhild Kaski, numera generalsekreterare i AUF, som var 21 år när hon överlevde attacken.

Till lägret i augusti väntas 1 000 personer.

Ön har också blivit viktig för många av de anhöriga som förlorade en son eller dotter, ett syskon eller barnbarn.

– För oss efterlevande är det nu fint att se varför exempelvis Synne ville komma ut hit, säger Lisbeth Kristine Røyneland, ordförande i 22 juli-Støttegruppen, vars 18-åriga dotter Synne mördades på det som var hennes första sommarläger på Utøya.

Ön är inte stor, och trots att den på håll nästan ser ut att vara täckt av skog märks det snabbt att det är glest mellan träden och att det inte finns många bra gömställen.

Mitt på ön finns tältplatsen där många av lägerdeltagarna befann sig när attacken började. En ny byggnad som har fått namnet Hegnhuset, ett kombinerat museum och undervisningslokal, har blivit klar lagom till femårsdagen.

Delar av kafébyggnaden, där både Ragnhild Kaski och Lisbeth Kristine Røynelands dotter befann sig när skjutningen började, har bevarats och byggts in i den nya byggnaden. Kulhålen i väggarna är kvar.

– Det är viktigt att bevara de synliga spåren och det är väldigt viktigt för oss att kunna berätta vidare historien om det som hände och om dem som miste livet, säger Ragnhild Kaski.

Hon och Lisbeth Kristine Røyneland visar runt på Utøya, som nu är fylld av platser där ungdomar antingen överlevde eller dog. Kalla fakta om hur slumpen föll sig, var paniken eller instinkten förde en. De flesta visste knappt vad de sprang ifrån. De hade hört skotten och visste att det gällde att fly för livet.

Att gå kärleksstigen tar inte mer än tio minuter i normal takt. Det var en av de sträckor som terroristen målmedvetet hann gå längs med flera gånger i jakten på nya offer under en dryg timme innan han greps.

Längs stigen finns tecken på saknad — torkade rosor, en kvarlämnad ljuslykta, små minnesstenar.

I fjol uppfördes ett minnesmärke på Utøya, en ring i metall där namn och ålder på offren finns inristade. Siffrorna 16 och 17 är återkommande.

De anhöriga har själva fått avgöra om tiden har varit mogen. I år har fem namn lagts till. Fyra namn saknas fortfarande.

Minnesmärke över de omkomna på Utøya. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Terrordåden i Norge 22 juli 2011

• Sammanlagt 77 personer dödades av Anders Behring Breivik i Oslo och på Utøya den 22 juli 2011.

• I Oslo dödades åtta personer av den sprängladdning, en 950 kilo tung gödselbomb i en skåpbil, som Breivik lät detonera i regeringskvarteren nära den dåvarande socialdemokratiska statsministern Jens Stoltenbergs kontor. Nio personer skadades allvarligt och 200 lindrigt. Bomben exploderade vid klockan 15.25.

• Två timmar senare började massakern på Utøya där socialdemokratiska Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF hade sitt årliga sommarläger. Där sköts 67 personer ihjäl och 2 dog genom drunkning och fall. De flesta av dödsoffren var mellan 14 och 20 år. 33 personer träffades av skott men dog inte av skadorna. Omkring 560 personer befann sig på ön när Breivik kom dit.

• Anders Behring Breivik greps sedan på Utøya och satt frihetsberövad tills han i augusti 2012 dömdes till Norges strängaste straff — 21 års fängelse och förvaring. Förvaring innebär att straffet kan förlängas med fem år i taget om den dömde fortfarande anses farlig för samhället.

Källa: 22 juli-kommissionen.

 

Läs Arbetets tidigare artiklar om Utøya:

Foto: Thomas Winje Øijord

 

Utøya

Ö i Tyrifjorden som ligger cirka 4 mil nordväst om Oslo. Det socialdemokratiska Arbeiderpartiets ungdomsförbund (AUF) fick ön i gåva 1950. Ön har varit en central samlingspunkt för AUF i årtionden med det årliga sommarlägret som en höjdpunkt.

Efter terrorattacken den 22 juli 2011 pausades verksamheten. 2015 var första gången sedan dess som ett sommarläger hölls. Till lägret i augusti väntas omkring 1 000 deltagare.

En minnesceremoni hålls på ön varje år den 22 juli för berörda och vissa inbjudna från offentligheten, exempelvis statsministern. Den arrangeras av AUF tillsammans med den stödgrupp för överlevare och anhöriga som startades efter attacken.

Öns area är cirka 11 hektar vilket motsvarar nästan 16 fotbollsplaner.

Minnesmärken

Minnesmärket på Utøya har utformats på initiativ av AUF och Støttegruppen tillsammans.

Den norska regeringen har också fattat beslut om ett nationellt monument som ska byggas. Minnesmärket Memory wound har formgivits av den svenske konstnären Jonas Dahlberg och är ett 40 meter långt och 3,5 meter brett snitt genom berget på fastlandet, i Sørbraaten, nära Utøya. Namnen på de dödade ska ristas in i berget.

Ytterligare ett monument är planerat i regeringskvarteret som byggs om. Planen är att frakta den sten som skärs ut i Sørbraaten dit.

Det planerade monumentet i Sørbraaten är omdiskuterat. Bland annat kommunen och grannar har satt sig emot bygget som de anser kan vara till psykisk skada för dem.

Minnesstenar finns runtom i landet, i de kommuner som förlorade någon medborgare.