De uppgörelser som reglerar samhällsfarliga strejker är från en tid då internet och mobiler inte fanns. Vårens strejkvarsel från Unionen och Sveriges ingenjörer visar att vi behöver flytta ansvaret att bedöma vilka konflikter som är samhällsfarliga från parterna till Medlingsinstitutet, skriver Anna-Karin Hatt, vd för Almega.

Föreställ dig att du ringer 112 men att det inte fungerar. Eller att du hittar din farmor som ramlat på golvet men där hennes larmknapp slutat fungera. För att garantera att sådant inte händer måste vi förändra regelverket för samhällsfarliga strejker. Det är helt oacceptabelt att vi har ett system där strejker riskerar liv och död hos allmänheten.

Under årets avtalsrörelse, i samband med storvarslet från Unionen och Sveriges Ingenjörer, blev det tydligt att strejker som rör landets IT-infrastruktur får konsekvenser som är omöjliga för fack och arbetsgivarorganisationer att överblicka och som riskerar allmänhetens säkerhet. Myndigheterna Post- och Telestyrelsen (PTS) och Trafikverket gick ut och varnade för hur hårt fackens varslade strejk skulle kunna slå, om den hade brutit ut. Myndigheten PTS beskrev strejkvarslet som ”samhällsfarligt” och att det i vissa fall skulle kunna påverka ”liv och död”.

De uppgörelser som reglerar samhällsfarliga strejker är från en helt annan tid, en tid då internet och mobiler inte fanns. Stora IT-problem riskerar att få förödande konsekvenser i dag, något inte minst media nyligen uppmärksammat i samband med sabotage mot kommunikationsmaster.

Det är tydligt att samhället i dag ser annorlunda ut mot när regelverket för samhällsfarliga strejker instiftades. Ett säkert och tryggt samhälle i dag står och faller med en god IT-infrastruktur. Det kan till exempel räcka med att facken tar ut ett antal specifika tekniska konsulter för att spjutspetskompetens inte ska finnas tillgänglig och vital samhällsverksamhet kan stanna av.

 

”De uppgörelser som reglerar samhällsfarliga strejker är från en helt annan tid, en tid då internet och mobiler inte fanns.”

 

För att säkerställa att samhällsfarliga strejker inte bryter ut finns det partsgemensamma nämnder. I samband med storvarslet i våras valde facken att säga nej till myndigheternas begäran om att undanta samhällsviktig verksamhet från varslet.

Syftet med stridsåtgärder på arbetsmarknaden är att motparterna ska få så pass stora skador att de ska ge med sig. Mot den bakgrunden är det minst sagt märkligt att det ska vara en uppgift för parterna att också avgöra vad som kan utgöra en samhällsfarlig konflikt.

Därför föreslår Almega att ansvaret för att bedöma vad en samhällsfarlig strejk är flyttas från parterna till staten. Vi menar att det bör instiftas ett nytt råd hos Medlingsinstitutet med uppgift att bedöma konflikters samhällsfarlighet.

Parter, myndigheter eller tredje man ska kunna anmäla konfliktvarsel som man menar allvarligt kan skada eller påverka vitala samhällsfunktioner så att Medlingsinstitutet kan pröva konflikten.

Konfliktreglerna är en del av den svenska arbetsmarknadsmodellen och ska finnas kvar. Men när vi ser att det läggs strejkvarsel som faktiskt hotar människors liv och hälsa bör vi se över regelverket. Det borde ligga i både arbetsgivarnas och fackens intresse att vi kan garantera liv och hälsa och samhällsviktiga funktioner även i tider av strejk. Att ge Medlingsinstitutet i uppgift att avgöra sådana frågor vore bra för både arbetsmarknadsmodellen och för Sverige

Anna-Karin Hattannakarinhattpuff2115

vd för Almega