P-O Edin: ”Staten måste skapa efterfrågan”

Räntevapnet är överskattat. Finanspolitiken måste kliva in för att få ner arbetslösheten när hushåll och företag lägger allt mer pengar på hög. Det hävdar LO:s förre chefekonom P-O Edin.

Underefterfrågan. Det är Edins diagnos av anledningen till att svensk ekonomi i över två decennier haft en arbetslöshet över sex procent.
Enligt P-O Edin har det skett en grundläggande förändring i hushållens och företagens ekonomiska agerande. Under 60- och 70-talen gjorde den privata sektorn stora investeringar, och utgifterna kom i regel att överstiga inkomsterna. Men sedan det tidiga 90-talet märks ett nytt beteende: År efter år har hushåll och företag inkomster som vida överstiger utgifterna, vilket resulterar i ett positivt finansiellt sparande. I stället för att sätta sprätt på pengarna väljer de privata aktörerna numera att lägga dem på hög.

–När den offentliga sektorn samtidigt redovisar överskott, så har vi fått en situation då alla inhemska sektorer redovisar penningöverskott, säger P-O Edin.

Att pengarna inte används till konsumtion eller investeringar har lett till att efterfrågan inte räcker till för att få ner arbetslösheten, enligt honom.

– Det som fattas är efterfrågan. Vi vet inte hur långt arbetslösheten skulle kunna sjunka med hjälp av högre efterfrågan, eftersom det inte testats på 25 år, säger P-O Edin.

Han finner inga bevis för att den svenska arbetsmarknaden skulle fungera sämre i dag än tidigare.

Förklaringen till företagens förändrade agerande finner han i att näringslivet blivit mer tjänsteinrik­tat, vilket minskat behovet av stora investeringar i maskiner och byggnader. Samtidigt har den ökade medellivslängden stöpt om hushållens val mellan konsumtion i dag eller sparande för framtiden.

– När ATP infördes var målet att pensionärer skulle klara sig drägligt i fem år efter pensionen. I dag finns helt andra anspråk. Pensionen ska räcka i 25 år och under den tiden ska man ut och resa och göra allt det man inte hann med under arbetslivet. Det gör att hushållen vill flytta inkomsterna till senare i livet.

Den tidigare chefsekonomen förespråkar en ny inriktning på den ekonomiska politiken för att få bukt med problemen. Att huvudsakligen förlita sig till penningpolitiken fungerar inte, enligt honom.

– Inte ens minusränta räcker för att få ner arbetslösheten och få fart på arbetsmarknaden. Historiskt sett har räntorna fallit konstant under de senaste 20–25 åren till extremt låga nivåer. Inget tyder på att räntan har den kraft som den antas ha, säger P-O Edin.

– Det finns ingen annan utväg än att staten tar på sig ansvaret att överbrygga den svaga efterfrågan genom att investera i reala offentliga tillgångar, fortsätter han.

I hans stimulanspaket skulle statsbudgeten under de kommande två decennierna gå med underskott på cirka 120 miljarder kronor årligen. Ett förslag som inte oväntat mött kritik.

Statliga Konjunkturinstitutets prognoschef, Jesper Hansson, beskriver det som en riskabel strategi att göra det ofinansierat.

– En annan, finansierad, strategi skulle kunna vara att gå skattevägen, genom att beskatta grupper som sparar mycket och använda pengarna till offentliga satsningar, säger Jesper Hansson.

Han håller dock med om att penningpolitikens möjlighet att stabilisera efterfrågan har överskattats.

– Många hushåll bryr sig inte om räntan när de väljer tidpunkten för sin konsumtion, och räntan påverkar ofta inte konkreta investeringsbeslut. Räntan har alltid effekt, men den är inte så stor som den ofta beskrivs, säger Jesper Hansson.

Han anser att en förändrad befolkningssammansättning, med fler heltidsstuderande som söker jobb, bidragit till att arbetslöshetsnivån varit högre under senare decennier.

– Men det ligger något i att det krävs en lång period av stark efterfrågan för att sänka arbetslösheten. De senaste högkonjunkturerna har inte varit tillräckligt långa för att pressa ned arbetslösheten, säger Jesper Hansson.