Sedan i augusti i fjol har sju kommunala bolag och förvaltningar ställt krav på social hänsyn i 25 upphandlingar. Resultatet är drygt 40 nya arbetstillfällen, men tanken är att pilotprojektet ska växa rejält.

Över 300 upphandlingar är planerade till 2017 och målet är att hela Göteborg ska arbeta efter samma modell i framtiden.

– I september hoppas vi att kommunstyrelsen tar beslut om att inkludera alla kommunala förvaltningar och bolag. Gensvaret hittills har varit väldigt positivt från leverantörer och fack, säger Maja Ohlsson, projektledare vid Upphandlingsbolaget, som är processägare.

Hon berättar att tre av Göteborgs tio stadsdelar står för mer än 60 procent av den totala andelen försörjningsstöd. Drygt 3 000 personer står redo att börja arbeta när som helst. Staden har även dragit i gång en utbildningssatsning nu i ­februari med yrkesutbildningar för 50 personer. Utbildningen pågår i sex till tolv månader och leder till lärlingsanställningar.

– Detta är en chans att ge dessa människor ett jobb. Med social hänsyn vid upphandlingar använder vi våra skattepengar på ett ansvarsfullt sätt.

Redan 2013 togs initiativ till social upphandling i Göteborg, efter ett lyckat försök i stadsdelen Vivalla i Örebro.

Där genomförde det kommunala bostadsbolaget ÖBO en upphandling med kravet att entreprenören som vann skulle utbilda arbetslösa. Byggets totalentreprenör ska under en fyraårsperiod erbjuda 50–80 Vivallabor, som står långt från arbetsmarknaden, chans till praktik, utbildning eller jobb.

I Göteborg var det Familje­bo­stä­der som först tog initiativ till upphandling med social hänsyn. För städning av bolagets nordöstra distrikt i Göteborg krävde Familjebostäder att städföretaget skulle rekrytera lokalt. Ett tiotal personer från Bergsjön fick genom detta jobb.

– Social hänsyn ger en win-win situation för alla. Arbetsgivaren får rätt person till en tjänst och arbetslösa får möjlighet till jobb och arbetslivserfarenhet, säger Maja Ohlsson vid Upphandlingsbolaget

Men även om det råder positiva tongångar kring Göteborgs pilotprojekt finns flera negativa faktorer att ta hänsyn till. I sin kandidatuppsats Möjligheten att beakta sociala hänsyn i offentlig upphandling vid Karlstads universitet konstaterar Jenny Hallarås Öhrström och Hanna Christ-Lind att det kan leda till högre kostnader att upphandla på ett socialt ansvarsfullt vis.

”Offentlig upphandling sker med skattebetalarnas pengar. Det gäller därför för myndigheter att prioritera på bästa sätt, så att socia­la faktorer inte åsidosätts, samtidigt som kostnaderna inte blir allt för höga”, skriver de bland annat i uppsatsen.

Därutöver konstaterar författarna att det finns risk att färre anbud kommer in om det ställs alltför hårda krav på leverantörerna, vilket i sin tur leder till minskad konkurrens:

”För höga krav kan dessutom innebära att mindre företag inte har möjlighet att uppfylla dem och att de därför inte kan delta i upphandlingen”.

 

Detta är social hänsyn

Upphand­lingskrav som främjar sysselsättningsmöjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden.

Syftet är att stimulera social integration, främja ­anständiga arbetsvillkor, lika möjligheter och sociala rättigheter samt arbetstagarens rättigheter.

Göteborg har listat följande krav:

• Krav på att leverantören ska ta emot lärlingar

• Krav på arbets­träningsplatser och visstidsanställningar

• Antidiskrimineringsvillkor

• Tillgänglighetskrav

• Hållbarhetskriterier