”Talet om märkets sammanbrott är uppblåst”

Mats Kinnwall. Foto: Håkan Flank

Hoten mot industrinormeringen överskattas. Det anser Industriarbetsgivarnas chefekonom Mats Kinnwall.

LÄS OCKSÅ Märket bör sättas av fler

– Jag delar inte alls oron för ett sammanbrott. Reallöneökningar har varit väldigt goda för löntagarkollektivet. Om det fanns väldiga spänningar mellan olika sektorer borde löneglidningen sticka iväg, men det ser vi inte alls. I stället är löneglidningen lägre än tidigare, säger Mats Kinnwall, chefsekonom för Industriarbetsgivarna.

Han är en av dem som uppmärksammat Arbetets artikel där flera välkända ekonomer på arbetsmarknadsområdet ger sin syn på systemet med att löneökningarna som parterna inom industrin kommer överens om, sedan följs av resten av arbetsmarknaden.

Flera av experterna varnar för att ”märket” som industrin satt i avtalsrundorna på senare år är för lågt för att inflationen ska nå Riksbankens mål om allmänna prisökningar på två procent.

Men den kritiken avfärdar Mats Kinnwall. Han poängterar att låga löne- och prisökningar är något som syns över hela världen, en följd av ökad global konkurrens.

– Det gör det svårare för centralbankerna att nå sina mål. Efterfrågan på hemmaplan har allt mindre att göra med prisökningarna. Men det är inget som parterna kan rätta till i avtalsförhandlingar, utan Riksbanken borde snarare fundera över reglerna för och utföran-det av penningpolitiken.

En annan kritik av det rådande upplägget är att det inte öppnar för större löneökningar i sektorer som växer. Framför allt den stora personalbristen inom offentlig sektor är något som flera ekonomer hävdar borde leda till större löneökningar i kommuner och landsting.

Men Mats Kinnwall håller inte med om att industrin borde flytta på sig för att göra plats för mer hemmainriktade delar av ekonomin.

– Långsiktigt är industrin den mest produktiva delen av ekonomin. Att expandera andra sektorer på industrins bekostnad riskerar att rasera vår tillväxtkraft, säger Mats Kinnwall.

Han poängterar att bristtalen inte gäller för alla offentliga jobb, utan att det rör sig om vissa yrkesgrupper, såsom lärare och sjuksköterskor, där det kan vara motiverat med högre löneökningar.

– Det finns inget som hindrar att kommunerna prioriterar dessa grupper, men det behövs inga allmänt högre löner i offentlig sektor, säger Mats Kinnwall.

Anders Eld

Arbetet

Kommentera den här artikeln