Tanken är att ingen ska behöva gå miste om mer än en femtedel av den genomsnittliga veckolönen. Med dagens system kan de som har långa arbetspass på obekväma tider drabbas av ett oproportionerligt stort löneavdrag.

Ett liknande förslag var aktuellt 2004, men blev då aldrig verklighet. Visserligen var många organisationer positiva, både bland arbetsgivare och arbetstagare, men andra befarade att karensavdraget skulle medföra krångligare administration.

LÄS OCKSÅ Facktoppar: Avskaffa karensdagen

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) vill ge parterna på arbetsmarknaden drygt 1,5 år på sig att förbereda ändringen, så hon tror att de praktiska detaljerna ska hinnas lösas.

– Enligt förslaget ska det genomföras först den 1 januari 2019, vilket ger rimlig tid för både arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer att anpassa kollektivavtalen så att det funkar på ett smidigt och bra sätt, säger hon.

Diskussionen om karensavdrag har hela tiden varit levande enligt Strandhäll, och förslaget fanns även i den stora socialförsäkringsutredningen som presenterades för två år sedan.

– Det är viktigt att genomföra det här, inte minst av rättviseskäl. De som har regelbundna arbetstider i dag drabbas inte av några försämringar, men de som i dag riskerar en oproportionerligt stor karens får ett mer rättvist avdrag, säger hon.