Om förslaget går igenom kan ett helt nytt område skapas inom EU som bara ska värna sociala villkor.

Men det här bryter ju mot den svenska modellen och vår nationella beslutanderätt, säger nu två svenska KD- och M-parlamentariker. Att rekommendera miniminivåer för social rättvisa, lika lön mellan män och kvinnor, lön under föräldraledighet och rätt till pension ses alltså av dessa borgerliga EU-parlamentariker som ett ingrepp i den svenska nationella beslutanderätten.

Denna nyvunna omsorg om svensk arbetsrätt är nästan rörande – och naturligtvis fullständigt ihålig.

Visserligen har rekommenderade minimiregler ofta en viss förmåga att fungera som tak snarare än golv då de sätts på pränt, men inget hindrar att den nya sociala pelaren i stället kan fungera som en kraftig påtryckning för att skapa likartade och bra villkor för arbetare och därmed också skapa en sund konkurrens för Europas företag.

Inget företag ska kunna tillskansa sig fördelar genom att dumpa arbetarnas villkor. Och det är väl troligen det som är den egentliga (om)sorgen hos KD och M.