Löfvens kongresstal: demokrati mot terrorism

Foto: TT (bilden är ett montage)

Foto: TT (bilden är ett montage)

Så stod Stefan Löfven till slut i talarstolen på S-kongressen, märkt i sitt tal av fredagens terrordåd i Stockholm, med än större fokus på människors säkerhet och trygghet än vad kongressen ursprungligen burit med sig.
Att polisen får kraftigt ökade resurser är naturligt efter terrorattacken. Här är varje satsning på säkerhet välkommen, eller som Stefan Löfven uttryckte det på den efterföljande presskonferensen:
– Vi får inte utesluta ytterligare satsningar. På toppan av dagordningen står människors säkerheten.
Men Stefan Löfven fokuserade också på den kriminalitet och utanförskap som inte har med terrorism att göra, en av kongressens ursprungligt viktigaste frågor.
Här inför den rödgröna regeringen nu de första nationella brottsförebyggande programmen på 20 år och det är tyvärr en skam att detta viktiga arbete så länge satts på undantag.
Och hur stor frustrationen än är hos Socialdemokratins meningsmotståndare över de kraftigt förbättrade siffrorna på svensk arbetsmarknad är arbete till alla och en lön som går att leva på viktiga faktor för en politik för säkerhet och demokratin.
Den andra viktiga faktorn är naturligtvis att bryta segregationen på bostadsmarknaden, något som Löfven dock bara nämnde som hastigast.
Men, och det är viktigt, kriget mot terrorismen i en alltmer internationell värld är inget vi klarar med enbart satsningar på arbetsmarknad och bostadsmarknad. I kriget mot mördare som hänvisar till ideologi behövs i första hand polisiära satsningar.
Däremot är satsningar på arbets- och bostadsmarknaden ett sätt att rusta Sveriges försvar mot terrorismens attacker genom att det stärker vår demokrati.
Även om Stefan Löfvens tal till stor del andades traditionell S-politik formades det alltså därmed också till ett försvar för den demokrati som är terrorismens främsta motkraft.
Som hastigast nämnde Löfven också den återinförda värnplikten som en del av en ökad beredskap mot terrorism. Visst, värnpliktsbeslutet togs tidigare, utan koppling till fredagens terrorbrott. Men rätt konstruerad är återinförd värnplikt en del av samhällets samlade inre och yttre försvar. Den ska gälla både män och kvinnor och ska också kunna omfatta händelser som naturkatastrofer, hjälp i vardagen och övriga aktioner som hittills förknippats med civilsamhällets hjälporganisationer.
Därmed blir värnplikten också en del av det demokratiska samhälle som är vårt viktigaste gemensamma motstånd mot ideologiskt styrd fanatism och terrorism.

 

Martin Klepke
08-725 52 03 @martinklepke

Kommentera den här artikeln