Skild syn på låglönesatsning

Anders Ferbe, IF Metall, Anders Weihe, Teknikföretagen. Foto: TT

Anders Ferbe, IF Metall, Anders Weihe, Teknikföretagen. Foto: TT

I industrins avtal ingår en extra satsning på dem som tjänar under 24 000 kronor. Men oenighet råder om vad det betyder för förbund som följer efter. IF Metall och Teknikföretagen gör olika tolkningar.

– Märket är ett avtalsvärde på 6,5 procent på tre år, plus en låglönesatsning som alltså kommer utöver de 6,5 procenten. Det har industrins arbetsgivare godkänt och det kan Handels med flera hänvisa till, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.

– Märkessättningen består av tre saker: nivån är 6,5, perioden är tre år och riktningen är rak, säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe.

Så ingen låglönesatsning i märket?
– Inte i den industrinormering som också är det som är frågeställning för Medlingsinstitutet och liknande. Sedan får facken föra vilka resonemang de vill, men det är det här som är normerande.

Veli-Pekka Säikkälä säger i stället att det vore väl ”själva fan” om inte Medlingsinstitutet accepterar en sådan här konstruktion när industrins arbetsgivare har gjort det.

– Nu har industrin träffat avtal där vi har en sådan här satsning och då kommer det ligga i Medlingsinstitutets instruktion också att följa det, säger han.

Oenighet råder alltså om hur industrins låglöneöverenskommelse påverkar andra förbund vars avtal nu löper ut och där nya överenskommelser ska slutas. Industrins löneavtal utgör norm för dem.

Det man enats om inom industrin är att arbetsgivarna ska betala mer till lönepotten för anställda som tjänar under 24 000 kronor. Konstruktionen ser lite olika ut i de avtal som hittills tecknats.

– Vi vill inte fastna i en situation där vi talar om för alla andra hur de ska lösa teknikaliteterna. Det viktiga är att man i varje branschförhandling konstaterar att industrins märke är 6,5 procent, men det innefattar en låglönesatsning, säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

I Teknikavtalet innebär detta, enkelt uttryckt, att det arbetsgivarna betalar för dem som tjänar under 24 000 kronor beräknas som om de tjänat 24 000 kronor, enligt Veli-Pekka Säikkälä.

Det skiljer sig från det krav som LO-förbunden ursprungligen gick ut med på så sätt att det inte finns ett preciserat krontal för alla lågavlönade. IF Metall menar dock att man fått igenom det man krävde från början.

Anders Weihe på Teknikföretagen menar att skillnaden är betydande i och med att det bara finns ett preciserat lönemärke; det på 6,5 procent.

IF Metalls nytecknade avtal innebär inga större förändringar vid sidan om lönenivå, avsättning till delpension och låglönesatsningen. Enligt Veli-Pekka Säikkälä visar detta att förbund inte ska behöva betala med ändrade villkor för låglönesatsningar. Tidigare år har det skett sådan byteshandel.

Från LO:s håll välkomnas dagens besked från industrin. Låglönesatsningen tolkas som en del av normen för övriga avtal.

– Det är viktigt att vår låglönesatsning nu är ordentligt fastlagd. Det här innebär att förbund med många lågavlönade nu inte behöver sälja ut något annat i sina avtal för att höja lönerna för de lägst avlönade. Det innebär att avtalsvärdet kommer att överstiga 6,5 procent på flera områden, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson i ett pressmeddelande.

Handels ordförande Susanna Gideonsson säger i en video på förbundets hemsida:

– Nu vet vi att LO-samordningen håller och det finns en ordentlig och god låglönesatsning som vi kan bygga vidare på.

Läs mer om industriavtalet

• Ledare: ”Industriavtalet innehåller framgångar på flera fronter” – Martin Klepke

• Kö för att teckna nya avtal

• Hur gick det egentligen med avtalsrörelsens huvudfrågor? – Arbetets Mårten Nilsson reder ut

• Industriavtalet klart: 6,5 procent på tre år

• Slutbud lämnat inom industrin

• Bud väntas klockan 17 torsdag 30 mars

• Klockan tickar i väntan på industriavtal

• LO:s pensionskrav skjuts upp

• Ledare: Avtalsförslaget – en våt filt över svensk ekonomi – Martin Klepke

• Avtalspodden Lönekampen del 6: ”Troligt att stora grupper springer förbi märket”

• GS: De viktigaste frågorna fanns inte med

• ”Ense om det mesta – träavtal kan vara nära

• Fackligt nej till industriavtal

• Opo: ”Industriförhandlingarna kan vara klara på fredag”

• Första lönebudet lämnat till facken inom industrin

• Semesterbesked från arbetsgivare, men fortfarande märkestvist

• Därför kritiseras märket

• Avtalspodden Lönekampen del 4: ”Vem ska ha makten över din fritid”

• Facken: Arbetsgivaren vill ha ensam makt över din tid

• Industrifacken kan acceptera avtal på tre år

• Budet från industrins arbetsgivare: 1,5 procent

• Här är industrifackens krav

Jenny Berggren
Tel: 08-725 52 18

Kommentera den här artikeln