Samhället står inför omfattande automatisering och strukturomvandling. Starkare maskiner och smartare datorer minskar behovet av mänsklig arbetskraft inom många sektorer. Varje år försvinner jobbtillfällen från Sverige.

Det betyder inte att vi går mot ett samhälle i permanent massarbetslöshet. Historien visar att teknisk utveckling öppnar dörren för nya industrier och branscher. De jobb som tekniken tagit brukar tekniken ge tillbaka. Men det kan ta tid. Det förutsätter också att människor har rimliga möjligheter att tillskansa sig nya kunskaper. För att möta utvecklingen och få till en inkluderande omställning behövs därför nya och förbättrade insatser för att möjliggöra ett livslångt lärande.

Regeringens aviserade kunskapslyft är ett viktigt steg på vägen, men det kommer att krävas betydligt mer. Folkbildningen kan spela en stor och viktig roll för att bidra till att ingen lämnas efter i det nya samhälle som växer fram. År 2035 beräknas robotar ha ersatt över hälften av alla nuvarande svenska jobb. Självbetalning i butiker, förarlösa fordon, serviceappar i telefonen och förbättrad lagerteknik är alla exempel på rationaliseringsåtgärder som förr eller senare kommer att reducera behovet av mänsklig arbetskraft.

Automatiseringen håller också på att nå yrken som inte vanligtvis betraktas som manuella. Redan i dag finns teknik för att generera sportreferat och pressmeddelanden helt utan mänsklig inblandning. Konsekvenserna av det här riskerar att bli oerhörda om vi inte agerar i tid.

Regeringen är väl införstådd i att vuxenstudier spelar en central roll i lösningen på problemet. Huvudnumret i höstbudgeten för 2016 var just genomförandet av ett kunskapslyft. Regeringen utökar rätten till kommunal vuxenutbildning och inför ett studiestartsstöd riktat till arbetslösa med stort utbildningsbehov för att kunna att etablera sig på arbetsmarknaden.

Men ännu saknas viktiga komponenter i ett kunskapslyft som kan lösa många av dagens stora samhällsproblem. Erfarenheterna från 90-talets framgångsrika satsning visar att det krävs ett omfattande uppsökande arbete, studiemotiverande insatser och bra studiefinansieringslösningar som smörjmedel för att få fart på ett kunskapslyft. Då räcker det inte med fler utbildningsplatser, och när satsningarna på studiefinansiering begränsas till personer som redan är arbetslösa kommer många människor som riskerar framtida arbetslöshet att avstå från att delta i vuxenstudier.

Vi vill se ett kunskapslyft för alla.

• Ett kunskapslyft där folkbildningens metoder och tekniker används för att nå personer med kort formell utbildning och ge dem mod och möjligheter att ta steget till vuxenstudier.
• Ett kunskapslyft där människor har vettiga möjligheter att försörja sig och sina familjer under tiden.
• Ett kunskapslyft som rustar oss för teknikens framsteg och ser till att ingen lämnas bakom.
• Med studieförbundens metoder, tekniker, nätverk och förutsättningar blir detta möjligt.

Därför föreslår ABF:

• Att regeringen fortsätter bygga ut kunskapslyftet genom uppsökande och studiemotiverande verksamhet.
• Att folkbildningen, fackföreningsrörelsen och det övriga föreningslivet är med och rekryterar fler till att delta i vuxenutbildning.
• Att regeringen förstärker den statliga studiefinansieringen i studiemotiverande insatser och vuxenstudier på grundskole- och gymnasienivå.

Teknikens utveckling kan gynna samhällets utveckling. Om det blir så eller inte är ett politiskt val.

Nu är det upp till regeringen att sätta igång. För ett tryggare Sverige och för en framtid där alla medborgare känner att de kan förändra sitt liv och det samhälle de lever i.

Helen Petterson, Förbundsordförande, Arbetarnas Bildningsförbund (ABF)
Monica Widman Lundmark, Förbundssekreterare Arbetarnas Bildningsförbund (ABF)