Ylva Johansson: De otrygga har blivit otryggare

– Som jag ser på läget i dag så tror jag att parterna har större möjlighet att komma fram än vad vi har lagstiftningsvägen, säger arbetsmarknadsministern om situationen kring otrygga anställningar. Foto: Linus Sundahl-Djerf

– Som jag ser på läget i dag så tror jag att parterna har större möjlighet att komma fram än vad vi har lagstiftningsvägen, säger arbetsmarknadsministern om situationen kring otrygga anställningar. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Fackliga krav höjs på politisk hjälp för att komma till rätta med hyvling och allmän visstid. Ylva Johansson (S) klargör dock att parterna har större möjlighet att lyckas än vad regeringen har.

LÄS OCKSÅ Kommuner som inte tar emot nyanlända kan straffas

”Lagstifta bort hyvlingen!” ”Och allmän visstid!” ”Hjälp oss lagvägen – vi behöver arbetskläder.” En kör av fackliga röster riktar sig mot det arbetsrum i regeringskansliet där arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) slår sig ner i soffan för att intervjuas. Det är den åttonde mars och runt halsen hänger ett kvinnomärke.  Ministern säger att också hon ser behov av förändringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen.

– Min känsla är att de otrygga på arbetsmarknaden har blivit otryggare, säger hon och lyfter lagstiftningen om anställningsformen allmän visstid som problematisk.

Reglerna ger rätt att anställa tillfälligt utan att ha särskilda skäl för det. Men Ylva Johansson har svårt att lova ändringar.

– Som jag ser på läget i dag så tror jag att parterna har större möjlighet att komma fram än vad vi har lagstiftningsvägen. Det är min bedömning av det politiska läget.

Detta beror på att regeringen saknar majoritet i riksdagen. Trots kören som nämns ovan tycker Ylva Johansson inte att facken vänder sig till lagstiftaren mer än tidigare.

– Men i förlängningen finns det ett problem om man reglerar det mesta i avtal och inte har en lagstiftning i botten. Då är det klart att det finns en risk att avtalen blir för tunga jämfört med att stå utanför. Det måste ju också vara så att arbetsgivaren har en hel del att vinna på att teckna avtal, säger hon.

Just så resonerar Handels när förbundet efterfrågar lagstiftning mot hyvling. Facket känner en oro för att avtalsvillkor som går betydligt längre än lagen kan få företag att välja bort avtal helt.

Men ministern bollar alltså tillbaka till parterna i nuläget. Samtidigt finns det röster inifrån LO som hävdar att modellen där parterna ansvarar för arbetsmarknadens reglering knakar i fogarna på allvar.

Den 24 februari skrev Transports ordförande Lars Lindgren i Dagens Nyheter att han vill att regeringen utreder möjligheten att följa Norge, som upphöjt delar av kollektivavtal till lag. Han menar att lagstiftaren snart behöver hjälpa till i sektorer där facken inte längre kan garantera anständiga löner och rimliga konkurrensvillkor.

Ylva Johansson konstaterar att den svenska modellen är utsatt för påfrestningar. Hon beskriver transportsektorn som en av de mer utsatta branscherna och säger att hon därför har förståelse för Lars Lindgrens uppfattning.

– Samtidigt ska vi komma ihåg att trots allt förespråkande om modellens död så levererar den svenska modellen fortfarande otroligt bra, både när det gäller sysselsättningsgrad och produktivitet och flexibilitet på arbetsmarknaden. Så jag är inte beredd att dödförklara den, säger hon.

– Inriktningen i mitt arbete är att stärka den svenska modellen. Det är därför vi går fram med lagstiftning om lex Laval, säger Ylva Johansson.

Hon lutar sig lite framåt och ser ut att ta sats, detta är något hon gärna pratar om just nu – arbetet med att stärka utländska arbetares rätt till mer lika villkor vid arbete i Sverige.

Det lagförslag hon nämner lämnade regeringen till riksdagen i februari. Det går ut på att öka fackets rätt att, ytterst med stridsåtgärder, kräva svenska kollektivavtal av utländska företag som skickar anställda på tillfälliga uppdrag i Sverige. Men de avtal facket kan kräva kommer – även med ändrad lag – behöva vara nedbantade till att omfatta minimivillkor inom vissa områden.

För att facken ska kunna kräva exakt samma avtal för utländska arbetare räcker inte ändrad svensk lag, då krävs ändringar i EU:s utstationeringsdirektiv. Just nu pågår förhandlingar om detta inom EU.

– Det befinner sig i ett mycket, mycket intensivt skede. Man kan nog säga ett avgörande skede i förhandlingarna. Jag följer förhandlingarna väldigt noga, men de är än så länge på tjänstemannanivå, säger Ylva Johansson.

Förhoppningen hos dem som leder förhandlingarna är att ett förslag om nya EU-regler ska vara framtaget till i juni. Det skulle kunna leda till att ribban höjs så att svenska fack kan kräva lika lön och ersättningar när utländska företag skickar anställda till Sverige. Förslaget har stött på patrull, elva länder vände sig mot det i EU-parlamentet i somras. Sedan dess har Ylva Johansson lagt mycket tid på diskussioner med kollegor i andra länder.

– Mitt generella intryck är att länderna närmar sig varandra och att allt färre säger tvärt nej, utan man öppnar sig för diskussion på ett konstruktivt sätt.

Hon har uppfattningen att det inledningsvis fanns en rädsla för att syftet med förslaget var att stoppa arbetare från att röra sig mellan länder.

– Men jag tror att vi har varit rätt framgångsrika i att argumentera för att det handlar om likabehandling och ickediskriminering. Vi vill ha människor som arbetar över gränserna, men det får inte leda till lönedumpning eller utnyttjande av människor.

Förhoppningen är alltså en kommande EU-reglerad rätt för facket att kräva lika lön och ersättningar, ytterst med stridsåtgärder, av utländska företag.

– Då inkluderar det traktamenten eller andra tilläggsbetalningar utöver lön, säger Ylva Johansson.

I dag gäller som sagt minimilön i avtal som facket kan kräva från de utländska företagen.

Ylva Johansson är optimistisk inför att få igenom sin linje i EU-förhandlingarna. Därefter återstår i så fall frågan om exakt vad som ska räknas in i begreppet lön och ersättningar.

Hon vill, till skillnad från en del andra länder, vara försiktig med att reglera exakt vad som ska ingå. Hon ser en risk för att sådant som borde räknas in faller utanför då.

Även om EU-reglerna ändras så som Ylva Johansson önskar kan facket inte ta strid för helt likvärdiga avtal i svenska och utländska företag. Förslaget gäller inte andra villkor än löner och ersättningar.

– Det svenska målet är ju att vi ska kunna kräva fulla kollektivavtal, säger Ylva Johansson om den mer långsiktiga inriktningen.

En omdiskuterad fråga har varit om facken i nuläget har rätt att begära försäkringsskydd för de anställda. Ylva Johansson menar att det är upp till parterna att definiera vad de kan kräva med hjälp av stridsåtgärder. I slutänden kan det bli upp till EU-domstolen att avgöra om de hållit sig inom ramarna.

Det var efter att domstolen dömt ut Byggnads stridsåtgärder mot det lettiska företaget Laval som de nuvarande begränsningarna infördes i svensk lag 2010.

Då styrde alliansen. Enligt regeringen gick de borgerliga längre än vad EU-domen gav anledning till. Därför lägger man nu fram det svenska lagförslag som ska ge större utrymme för att kräva avtal med stridsåtgärder. I nuläget ser förslaget ut att gå igenom med stöd av Sverigedemokraterna.

– Jag beklagar att inte de borgerliga ser det här behovet, säger Ylva Johansson.

Ylva Johansson om utbildningsjobb

En tung uppgift för Ylva Johansson är att få ut nyanlända på arbetsmarknaden. Här kommenterar hon det aktuella läget:

1. LO:s initiativ till utbildningsjobb, jobb med lägre lön för dem som utbildar sig till jobbet de har. Tanken är att staten ska bidra med bland annat studiestöd:  ”Det är ett intressant upplägg, det är klokt att tänka på hur man inte ska fastna i låglöne-obb utan komma vidare och utbildning är förstås en jätteviktig komponent i det. Regeringen är beredd att vara en part i en överenskommelse.”

2. Att det tidigare har gått trögt för LO och Svenskt Näringsliv att föra samtal om nyanlända: ”Jag hoppas och tror att vi kommer att få till ett avtal eller en överenskommelse mellan LO och Svenskt Näringsliv, som sedan naturligtvis kommer att behöva konkretiseras branschvis. Jag hoppas att det ska komma mer konstruktiva tongångar från Svenskt Näringsliv.”

3. Lagstiftade sanktioner mot kommuner som inte i tid ordnar bostad åt nyanlända: ”Vi bereder ett sådant förslag.” Yva Johansson har tidigare varit tveksam till sanktioner men säger nu att hon vill vara beredd om det finns kommuner som inte tar sin del av ansvaret.

Läs mer om lex Laval

• SD-stöd till att riva upp lex Laval

• Lista: Detta innebär uppriven lex Laval

• Oklart stöd för att riva upp lex Laval

• Ylva Johansson hoppas på brett stöd för ändrad lex Laval

• Ledare: Äntligen! Alliansens antifackliga lag ”Lex Laval” försvinner – Martin Klepke

• Krav på utländska företag skärps

• Riksdagsstöd för lex Laval-ändringar

• LO hoppas på Alliansen gällande nytt Laval-förslag

• Nytt lagförslag kan riva upp lex Laval

• EU splittrat om utstationering

Läs mer om utbildningsjobb

Jobben allt mer ojämnt fördelade

• LO:s låglöneutspel får kritik

• LO:s långa resa i Sverige

• Perspektiv: Kan LO:s utspel bota ministerns huvudvärk? – Lena Hennel

• Ledare: LO:s utbildningsjobb kan lösa matchningsproblemen – Maria Ehlin Kolk

• LO öppnar för lägre löner

Jenny Berggren
Tel: 08-725 52 18

Kommentera den här artikeln