Geert Wilders högerextrema parti PVV neutraliserades mer än några prognoser kunnat förutse i det nederländska valet igår. I stället blir det konservativa högerliberala regeringspartiet VVD med sina 32 mandat för tredje valet i rad Nederländernas största parti.
Högerextrema PVV får till och med dela andraplatsen med två andra partier, kristdemokraterna CDA och socialliberala D66. Alla dessa tre partier ser ut att få vardera 19 mandat.
Men på vänsterkanten har det samtidigt hänt en fullständigt omvälvande utveckling. Socialdemokraterna PvdA, som tillsammans med högerliberala VVD har suttit i regeringsställning, har genomfört ett katastrofval utan motstycke och har minskat sitt väljarstöd från 35 mandat till endast 9 mandat.
Två andra partier på vänsterkanten drar i stället till sig väljarna. Det är vänstersidans stora vinnare Gröna Vänstern, GL, som ökar från 4 till 15 mandat, och det mer socialistiska vänsterpartiet SP som i förra valet gick fram kraftigt till 15 mandat och nu ser ut att stanna på ungefär samma resultat med 14 mandat.
Det här betyder två saker: Dels har den holländska väljarkåren inte alls gjort den högersväng som förutspåtts av framför allt högern själv, såväl inom som utanför Nederländerna. Geert Wilders högerextrema PVV är utanför alla diskussioner om att sitta i en regering.
Och det är inte ens säkert att ens det nuvarande regeringspartiet högerliberala VVD kommer att sitta i nästa regering trots att de återigen blev största parti. VVD kan med stöd av tre andra partier bli bärande parti i en höger-mittenregim, men här finns också alternativet att det skapas en majoritet byggd på ett vänster-mittensamarbete mellan Gröna Vänstern och det socialliberala D66.
Dels har socialdemokraterna PvdA fullständigt misslyckats med sin politik där man i regeringskoalition med högerliberala VVD gått med på stora nedskärningar.
Det är tveklöst att socialdemokraternas kompromissande med basala fördelningsfrågor har orsakat raset, något som partiledaren Lodewijk Asscher dock slår ifrån sig. I stället pekade han i natt på att ”miljoner nederländare” stöder PvdA:s politik, ”annars hade de inte röstat på oss”, en något kufisk kommentar från en partiledare under vars ledning partiet i det närmaste har krossats. Han meddelade också att han inte har några planer på att avgå.
För svenskt vidkommande bör Stefan Löfven och Magdalena Andersson noga studera det nederländska valet. Löfven har gång på gång öppnat för blocköverskridande lösningar som en resultatinriktad väg för vår S-styrda minoritetsregering. Den nederländska kollapsen för PvdA visar ingalunda att det skulle vara fel väg, kompromisser kan vara nödvändiga i en parlamentarisk osäker situation.
Däremot bör svenska Socialdemokraterna betänka vilka överenskommelser man i så fall sluter och aldrig dagtinga med grundläggande ideologiska fördelningsfrågor
Nederländska PvdA har tillsammans med högerliberalerna genomfört stora nedskärningar och sociala försämringar för en stor del av befolkningen. Att landets ekonomi har förbättrats, något som partiledaren Asscher flera gånger har upprepat, betyder då ingenting för de människor som drabbats.
De har förväntat sig ett bättre liv av ”deras” socialdemokratiska parti, inte att få en högerpolitik i grundläggande fördelningsfrågor. Uppenbart har Gröna Vänstern och Socialisterna då blivit mer attraktiva för dem som tror på jämlikhet och rättvisa.
Och här måste de svenska Socialdemokraterna lyssna. Att S-väljare kommer att hylla Sveriges socialdemokrater för att de lyckats pressa ned statsskulden från 41,4 till 39,2 procent betyder ingenting om de samtidigt får föda sina barn i bilar på väg till ett avlägset sjukhus sedan den närmaste förlossningskliniken lagts ned.
UPPDATERING kl 14:30
När 387 av 388 valkretsar är färdigräknade har ett mandat hoppat från Gröna vänstern GL till Geert Wilders högerextrema PVV. Det betyder att PVV ensam blir näst största parti på 20 mandat tätt följt av kristdemokraterna CDA och det socialliberala D66 på vardera 19 mandat.
Gröna vänstern GL stannar på 14 mandat, det vill säga lika många mandat som det socialistiska partiet SP.
Valdeltagandet var 80,4 procent, en klar förstärkning sedan förra valet då bara 74,6 procent av de röstberättigade gick till valurnorna.
