En kemist som fick jobb på ett bolag 2014 fick efter cirka ett halvår lönen halverad. Enligt arbetsgivaren gick den anställde ner i tid, hade flexibla arbetstider och det fanns inte så mycket att göra.

Bolaget menar att det skedde efter en muntlig överenskommelse. Den anställde och hans fackförbund säger däremot att det aldrig funnits någon sådan.

Fallet gick till Arbetsdomstolen som nu kommit med dom. Enligt domstolen står ord mot ord där ”den ene har inte gjort ett mera trovärdigt intryck än den andre”.

Men handlingar som lönespecifikationer, anställningserbjudande och arbetsgivarintyg vittnar samtliga om en heltidstjänst. Domstolen anser inte att arbetsgivaren kunnat bevisa något som pekar på halvtid.

Anställningen fortgår i åtta månader efter lönesänkningen. Det är under den här tiden mannen kontaktar facket för att gå vidare med lönesänkningen. Bolaget kommer inte till förhandlingar. Till slut får bolagets ansvarige ett kravbrev från Unionen. I och med brevet uppstår en konflikt på jobbet mellan de båda. Den anställde hävdar att bolagets representant skriker åt honom och slår honom i ansiktet. Medan bolagsrepresentanten säger sig vara ”chockad och lite upprörd”.

Enligt vittnen i lokalen slår han aldrig, däremot är den ansvarige för bolaget arg och har ett högt tonläge. Det slutar med att den anställde lämnar nycklarna till jobbet och aldrig mer kommar tillbaka, då han tror sig vara avskedad. Bolaget kontaktar heller inte den anställde, men menar att han självmant lämnat sitt jobb.

Facket anser att hanteringen är betrakta som ett brott mot anställningsskyddet, genom att bolaget utnyttjat situationen för att bli av med den anställde.

Och Arbetsdomstolen ger facket rätt. Enligt domen ligger ansvaret på arbetsgivaren att reda ut oklarheter efter en upprörd situation. Görs inte detta är en oklar situation att betrakta som ett avskedande.

Bolaget är ett kommanditbolag och den ansvarige är så kallad komplementär, vilket innebar att han har hela det juridiska ansvaret. Så såväl bolag som komplementär ska tillsammans betala ersättningar och skadestånd.

För den uteblivna heltidslönen får den före detta anställda drygt 130 000 kronor plus ränta. Han får också ett ekonomiskt skadestånd på närmare 66 000 kronor plus ränta, samt allmänt skadestånd på totalt 140 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd och semesterlagen.

Dessutom ska mannen bakom bolaget stå för tre fjärdedelar av rättegångskostnaderna, vilket blir närmare 100 000 kronor.