LO höll under måndagen en presskonferens med fokus på en ny modell för etablering på arbetsmarknaden med särskilt fokus på utrikes födda. Det ska ske med så kallade utbildningsjobb, alltså att man jobbar parallellt med att man utbildar sig för jobbet. Enligt LO:s ordförande Karl-Petter Torwaldsson vänder det upp och ner på sättet vi ser på arbetsmarknaden där personer först utbildar sig och sedan får jobb.

– Jobbet kommer först och så småningom bygger man upp cv:t för att klara det jobb man är på, säger han.

För att få igenom förslaget menar han att LO kan acceptera lägre lönekostnader under den tid utbildningen pågår. Enligt Karl-Petter Thorwaldsson är det en förhandlingsfråga hur lönekostnaderna kan sänkas – antingen sker det med faktiskt lägre löner, eller med en omflyttning av en statlig subvention så att företagen får pengar av staten för att anställa någon på ett utbildningsjobb.

– Vi accepterar att det sker med lägre lönekostnader. Det är nödvändigt med lägre kostnad än i våra avtal i dag, säger han.

Det är gruppen nyanlända som har genomfört grundskolan, men som saknar gymnasial eller eftergymnasial utbildning, som LO vill nå med förslaget. För de som saknar komplett grundskoleutbildning, ungefär 31 procent av de nyanlända i det så kallade etableringsuppdraget, vill LO i stället se en utökad skolplikt.

– Vi vill införa skolplikt för alla nyanlända under 40 år. Det krävs för att man ska kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, säger LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin.

För att förslaget ska gå att genomföra krävs det såväl överenskommelser med arbetsgivarna som med staten. Därför går det inte att säga exakt hur ett färdigt system kommer att se ut i dagsläget. Däremot ställer man flera krav på staten inför förhandlingarna.

Förutom förändringarna i skolplikten handlar det om att parterna får ökat inflytande över subventionerade anställningar samt ett nytt studiestöd för de med utbildningsjobb under den tiden de inte arbetar utan studerar.

Enligt LO är målgruppen som kan nås av utbildningsjobben i dag omkring 50 000 personer. Men antalet kommer att växa i takt med att fler nyanlända får uppehållstillstånd och när fler får grundskolekompetens.

De som kan få utbildningsjobb är, enligt LO:s förslag, inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen som är i åldern 25 till 45 år och som har grundskoleutbildning, men som inte har fullföljd gymnasieutbildning.

Kan man använda den här utbildningen till att läsa vidare om man inte vill stanna på jobbet?
– Det här är en reguljär utbildning. Varje poäng du kan lägga i ditt eget cv och är oberoende av vilken arbetsgivare du har. Det är som att gå på Komvux, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Hur ska man kunna tvinga en arbetsgivare att ha kvar någon i de två-tre år en utbildning tar?
– Genom att skriva avtal, det är det enda sättet. Du åtar dig att ta emot personen och att den ska vara hos dig tills den gått igenom ett utbildningsjobb.

Nu vill LO förhandla frågan med Svenskt Näringsliv. Enligt Carola Lemne, vd organisationen, är förslaget i praktiken en utökning av de så kallade YA-jobben, alltså Yrkesintroduktionsanställningar, som är en kombination av arbete och utbildning för ungdomar upp till 24 års ålder.

– Det pågår redan diskussioner i många branscher om att skapa förutsättningar för utvidgade YA-jobb, vilket i praktiken är det LO föreslår. Det har bitvis gått trögt så vi välkomnar att LO:s ledning ställer sig bakom dessa. Alla förbund inom Svenskt Näringsliv är redo att medverka till att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, säger Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv i ett pressmeddelande.

Men Svenskt Näringsliv är kritiska till att LO-förslaget inte rör de utan grundskoleutbildning.

– Återigen visar LO att de utesluter den grupp som allra mest behöver den här typen av reformer, det vill säga de som inte har en färdig grundskoleutbildning. Svenskt Näringsliv har vid upprepade tillfällen påpekat att det krävs mer för att dessa personer ska få en chans in på arbetsmarknaden, säger Carola Lemne i pressmeddelandet.