LÄS OCKSÅ Skidorterna – ett svart hål för facket

Svenskarna åker skidor som aldrig förr. Under förra säsongen såldes liftkort för nästan 1,4 miljarder kronor och ungefär 1,9 miljoner svenskar valde att ta på sig pjäxorna och kasta sig ut i backen, enligt skidbranschens egna siffror.

Den enskilt största aktören med 54 procent av marknaden är företaget Skistar, med cirka 900 anställda i Sälen under högsäsong, varav 750 säsongsarbetare. Åre och Vemdalen, som är företagets andra större anläggningar i Sverige, har ungefär lika många anställda totalt.

På både Skistar och i resten av branschen är få anslutna till facket, enligt Micke Mossberg, som är Hotell- och restaurangfackets (HRF) förhandlingsombud gentemot de svenska skidanläggningarna.

– Vi har inte jättemånga medlemmar och därför har vi en jättepotential att värva. Planen är att finnas där och organisera. Ofta är det personer som också jobbar sommarsäsong någon annanstans och då kan de ju vara med i facket även om de inte är med i en lokal klubb, säger han.

HRF värvar nya medlemmar genom olika aktiviteter på skidorterna. I år har man bland annat varit på Kungsberget och i Bjursås.

– Man söker upp dem, visar sig och samtalar. Vi ställer frågan om de är medlemmar och vad de har för problem på arbetsplatsen.

Enligt Micke Mossberg sköter sig de stora arbetsgivarna i fjällvärlden. Skistar har exempelvis kollektivavtal – visserligen mest med lägstalöner  – och ”helt okej” arbetsmiljö.

Men många säsongsarbetare jobbar också i anslutning till de stora bolagen, på restauranger eller i olika typer av entreprenader.

Micke Mossberg uppskattar att det mycket väl kan vara fler anställda på entreprenaderna än på själva skidföretagen.

Det bekräftas också av siffrorna från Malung-Sälens kommun som visar att 2 000 till 2 500 säsongsarbetare kommer till kommunen under högsäsong – långt fler än de 750 som är anställda av Skistar.

Hur arbetsvillkoren ser ut på entreprenaderna vet man inte. Han beskriver det lite som ”ett svart hål”.

– Vi har dålig koll eftersom vi inte vet att de finns där. Det är nog blandad kompott med arbetsmiljön. Flertalet av entreprenaderna har Skistar heller inte berättat för oss om, vilket vi kommer att diskutera med dem.

Ett annat problem för facket är att många skidorter saknar lokala klubbar. Just nu finns det bara klubbar i Åre och Idre, enligt Micke Mossberg. Att starta nya är ett av HRF:s främsta mål.

– Vi pratar om det dagligen och försöker hitta folk som är beredda att vara med. Men det är inte så lätt om man är säsongsarbetare och inte har någon garanti på att få komma tillbaka. Det gäller att hitta dem som är anställda året runt.

Facket svarar

Patrik Svärd.

Vilka är med i klubben, Patrik Svärd, kabinbanetekniker och ordförande i HRF-klubben på Skistar i Åre?
– Vi har en liten kärna med fast anställda som jobbar året runt och det har gjort att det finns skäl att ha en klubb.

Är många av helårsarbetarna med?
– De flesta skulle jag säga. Däremot är de svårare att få med säsongarna. De är ju runt 20 år och har helt andra prioriteringar än att betala fackavgiften.

Vad gör klubben lokalt?
– Vi blir till exempel kontaktade när någon har misskött sig och bevakar dennes intressen om han eller hon är medlem i facket. Vi har också ett lokalt avtal med arbetsgivaren med lite andra fördelar och nackdelar jämfört med det stora turistsupplementet.

Vad är det för skillnader i ert avtal?
– Det är många små frågor. Vi har till exempel gjort avsteg från arbetstiderna så vi får jobba lite längre än tio timmar om dan. För det har vi fått en högre övertidsersättning än i avtalet. Det är ett givande och tagande. Det har gagnat både oss och arbetsgivaren.

Fotnot: Klubben i Åre är den ena av HRF:s två lokala klubbar i fjällvärlden.