Mätteknikern har millimeterkoll i ur och skur

– Det är omväxlande, och man får vara ute mycket. Det gillar jag, säger Camilla Eriksson om sitt jobb. Foto: Linus Sundahl-Djerf

– Det är omväxlande, och man får vara ute mycket. Det gillar jag, säger Camilla Eriksson om sitt jobb. Foto: Linus Sundahl-Djerf (klicka på bilden för att se den större)

Reflexer på stolpar och metallbrickor med siffror på husväggar. Dolda budskap överallt i staden. Camilla Eriksson är en av dem som ser och förstår. – Koordinater och mätpunkter. Det är det allt handlar om, säger hon medan hon gräver i traven med ritningar på skrivbordet. 

Som mättekniker, eller utsättare, på ett bygge ser Camilla Eriksson inte bara till att huset hamnar exakt där det ska på kartan, utan också att alla väggar, dörrar och annat hamnar rätt under byggets gång.

– Det är omväxlande, och man får vara ute mycket. Det gillar jag. Och så är det roligt att mäta, säger hon medan hon plockar i ordning sina saker för att ge sig ut.

Balkongtak ska mätas ut på ett av bostadshusen som raskt växer upp i Gustavsberg. Camilla Eriksson visar myllret av mått på ritningen. Allt utgår från baslinjer, inte bara på papperet utan också i form av blåa streck som hon ritat ut och visar upp på betongplattan. Där finns också röda markeringar som anger var takstolarna ska resas.

– Det ska vara exakt på millimetern. Det är vårt jobb.

Noggrannhet och tålamod är viktigt, men det svåraste är att förstå alla ritningar och arbetsscheman på bygget. Mätteknikern ska var på plats så fort en ny del på bygget är klart så att de som behöver mätningarna för att fortsätta inte ska sinkas.

– Ibland står gubbarna och trampar. Det kan vara stressigt, och då är man rädd att göra fel.

Camilla Eriksson jobbar som mätkonsult. Byggarbetsplatser hör till de vanligare uppdragen men ibland får hon också mäta upp tomtgränser där markeringar försvunnit, mäta inför projekteringar av till exempel vägar och mäta upp volymer som ska schaktas bort. Till sin hjälp har hon antingen markerade koordinater till exempel under brunnslock i gatan, upphängda prismor på ett bygge eller GPS.

– Favorituppdraget hittills var när vi mätte upp gränser i naturreservat. Vi gick runt i skogen hela dagarna.

Det är mycket en mättekniker ska släpa på. Ett stort trebent stativ, själva basstationen som utför mätningarna, olika prismor att mäta mot, hand-dator, måttband, olika färger och annat. Väskan Camilla Eriksson har på ryggen väger runt 15 kilo.

– Den är otymplig också, konstaterar hon när den slår i en takstol hon kryper igenom för att ta sig till hissen.

Att krypa runt på byggen är slitsamt, men mycket arbete sker också framför datorn, där data ska bearbetas, och det finns även utvecklingsmöjligheter för dem som inte orkar längre.

– Vissa typer av mätningar är lättare rent fysiskt. Annars är det många som blir arbetsledare på byggen. När man kan det här förstår man själva kärnan i bygget.

Klicka på tidslinjen för att se den större.

Klicka på tidslinjen för att se den större.

Om Camilla Eriksson

Ålder: 51 år.

Gör: Mätningstekniker.

Anställd: Konsult på företaget Exact sedan 1,5 år.

Blev mätningstekniker för att: ”Min pappa sa att det skulle passa mig redan för 30 år sedan. Jag provade en massa andra byggjobb, men tanken har legat och grott i mig och nu var det dags.”

Lön: 26 500.

Bäst med jobbet: Variationen och att få vara ute mycket och röra på sig.

Sämst med jobbet: Att vara ute i skitväder.

Framtidsplaner: ”Jag tror faktiskt att jag fortsätter som mättekniker hela arbetslivet. Det känns så nu i alla fall.”

Om Mätningstekniker

Fackförbund: Olika beroende på bransch, men Unionen är vanligt liksom ST och Vision.

Utbildning: Olika utbildningsmöjligheter både på högskola och yrkeshögskola (YH).

Lön: 36 900 var genomsnittslönen 2015 för ingenjörer och tekniker i byggbranschen där mättekniker ingår, enligt SCB.

Framtidsutsikter: Mycket goda. Det råder stor brist på mätningstekniker redan nu och många pensionsavgångar väntas dessutom inom kort.

Johanna Wreder
08-725 52 15

Kommentera den här artikeln