Åklagare och domare kritiserar förslaget
Svårt att bevisa uppsåt och problem med rättssäkerheten. Både åklagarmyndigheten och Kammarrätten i Stockholm menar att det finns problem med förslaget om hårdare regler för fusk vid arbetskraftsinvandring.
LÄS OCKSÅ Hård kritik mot nya regler
I måndags gick remisstiden ut för det nya förslaget om hårdare regler kring fusk i anställningsavtal för arbetskraftsinvandrare. Bland annat ska arbetsgivare som missköter sig kunna dömas till fängelse i ett år om en arbetstagare förlorar sitt arbetstillstånd på grund av uppsåtligt fusk med lön och villkor.
Arbetet berättade tidigare att det nya förslaget får hård kritik från fackförbundens tre centralorganisationer. Det eftersom arbetstagarnas ställning inte stärks i förslaget. De skulle fortfarande förlora sina arbetstillstånd, trots att arbetsgivaren döms för brott.
Men förslaget möter också kritik från juridiskt håll. I ett remissvar från Åklagarmyndigheten avstyrks delen av förslaget som handlar om straffansvar för arbetsgivaren.
Enligt förslaget kan en arbetsgivare dömas till böter eller fängelse i högst ett år om den anställt en utlänning och inte uppfyllt villkoren på lön och andra förmåner. Men alltså bara om det lett till att den anställdes ansökan om arbetstillstånd avslagits eller återkallats.
Enligt Åklagarmyndigheten finns det problem med rättsäkerheten i att låta ett beslut från en förvaltningsmyndighet – Migrationsverket i det här fallet – ligga till grund för om någon ska straffas för brott eller ej.
Särskilt eftersom frågan om arbetstillståndet inte involverar arbetsgivaren utan är en fråga mellan Migrationsverket och den anställde.
LÄS OCKSÅ Isoleringsmontören Ivan Stefurak fick rätt om sin lön – utvisas ändå
Åklagarmyndigheten menar också att det sannolikt kommer att uppstå problem med bevisningen eftersom arbetstagaren – som alltså blivit av med sitt arbetstillstånd – förmodligen inte längre kommer att finnas i landet vid en rättegång.
”Sammanfattningsvis anser Åklagarmyndigheten att förslaget till straffbestämmelse och de överväganden som gjorts beträffande den innehåller sådana brister att förslaget inte kan tillstyrkas”, skriver Åklagarmyndigheten i sitt remissvar.
Även Kammarrätten i Stockholm har reservationer mot delar av förslaget. Bland annat tas kravet på uppsåt upp, för att någon ska kunna dömas för brott enligt de nya reglerna. Kammarrätten menar att det är svårt att se hur uppsåtet ska kunna bevisas.
”Det finns mot den bakgrunden skäl att befara att få åtal kommer att väckas för brott av detta slag”, skriver domstolen i sitt remissvar.
