I samband med ett företagsbesök i Högsjö i Småland på fredagen sa statsminister Stefan Löfven till TT att Sverige förlorade 60 000 jobb i samband med finanskrisen helt i onödan. För till skillnad från Tyskland, Finland och de flesta andra EU-länder saknade Sverige system för permitteringslön. Permitteringslön innebär att företag kan dra ner arbetstiden och lönen för sin personal, samtidigt som staten träder in och kompenserar de anställda för en del av bortfallet.

– När uppgången sedan kom var den tyska industrin redo, svensk industri var permanent skadad, säger Stefan Löfven till TT.

Enligt statsministern kommer Socialdemokraternas partistyrelse att föreslå S-kongressen i april att regeringen ska få i uppdrag att skapa ett nytt system för korttidsarbete. Det ska ske i samverkan med fack och arbetsgivare.

Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare i IF Metall, välkomnar det beskedet. Han påminner om hur den politiska ledningen i USA och Frankrike gav stöd för att rädda bilindustrin under finanskrisen 2008 – 2009.

I Tyskland utökades systemet med ”kurzarbeit”, korttidsarbete, vilket innebar att arbetsgivarna på generösa villkor kunde behålla sina anställda i väntan på att krisen skulle passera.

– Samtidigt vädjade IF Metall till Alliansregeringen om hjälp. Men de var kallsinniga, säger Veli-Pekka Säikkälä.

– Facit av finanskrisen blev att 13 procent av industrijobben i Sverige försvann, mot fem procent i Tyskland.

Då räddades ändå en hel del jobb genom de krisavtal som IF Metall slöt med industrins arbetsgivare i mars 2009, och som tillämpades fram till mars 2010.

Krisavtalen innebar att industriarbetarnas arbetstid och lön kunde sänkas till som lägst 80 procent, samtidigt som de fick utbildning. Avtalen fick mycket kritik, men enligt Veli-Pekka Säikkälä kan de ha räddat omkring 15 000 jobb.

Efter finanskrisen diskuterade facken och arbetsgivarna inom industrin hur ett svenskt system för att behålla jobb i konjunktursvackor skulle kunna se ut. De skrev ett förslag, och dåvarande finansministern Anders Borg blev intresserad. Sedan den 1 januari 2014 finns en lag om stöd vid korttidsarbete.

– Men den har stora svagheter, säger Veli-Pekka Säikkälä. Det krävs en mycket, mycket djup kris innan det statliga stödet kan aktiveras. Vi har inte råd att tappa 100 000 industrijobb innan staten träder in.

Lagen om stöd vid korttidsarbete har hittills aldrig tillämpats. Den innehåller heller inget stöd för att utbilda de anställda som går ner i arbetstid, något som IF Metall ser som en viktig del av ett nytt system för korttidsarbete.