”Arbetsgivarna inom industrin ingen sedelpress”

ARBETET DEBATT/SLUTREPLIK. Att ta ansvar är inte likställt med att att några pengakranar ska vridas på. Det är förvånande att Unionen och Sveriges Ingenjörer verkar tro det, skriver Teknikföretagen i en slutreplik.

LÄS OCKSÅ Debatt/Replik: Parterna måste ta ansvar när socialförsäkringarna brister – Unionen och Sveriges Ingenjörer

Industriavtalets grundfundament är att industrin måste förhandla utifrån sina egna villkor. Och villkoren, både företagens och de anställdas, bestäms utanför Sverige.

Det är ingen hemlighet att utmaningen i årets förhandlingar är att vända den negativa trenden och förbättra konkurrenskraften. Det kräver först att industriavtalets parter anpassar arbetskraftskostnaderna till omvärlden och sluter avtal som stärker den internationella konkurrenskraften och sedan att övriga arbetsmarknaden respekterar normeringen i procent. Gör parterna så stärker vi svensk ekonomi för framtiden.

LÄS OCKSÅ Debatt: Vab hör inte hemma i avtalsrörelsen – Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen

Det är en ganska grundläggande syn. Det är ganska lätt att ta till sig. Och vi förväntar oss en konstruktiv dialog och lösning på detta i avtalsförhandlingarna.

Det är därför med uppenbar och ärlig förvåning som vi läser att vissa motparter tror att det finns särskilda pengakranar för vissa ändamål som står utanför den viktiga avvägningen.

När motparter ser industrin som ett ymnighetshorn och till och med talar om att vissa grupper drabbas när de inte får önskad mängd pengar från industrin.

När Unionen och Sveriges Ingenjörer pratar om ett ansvar och pekar på att ansvaret tas genom att arbetsgivarna inom industrin slår på sedelpressen. Då hamnar vi långt från grundidén med industriavtalet, som är förhandlingar utifrån industrins förutsättningar.

Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen