Medierna sätter press på Trump

Vita Husets pressekreterare Sean Spicer har att hantera allt mer självständiga medier – de går inte på ”alternativa fakta”. Foto: Carolyn Kaster

Vita Husets pressekreterare Sean Spicer har att hantera allt mer självständiga medier – de går inte på ”alternativa fakta”. Foto: Carolyn Kaster

USA:s president säger sig vara i öppet krig med massmedier. Men en fientlig och impopulär Donald Trump i Vita huset tycks också föra med sig en nytändning för krisande amerikanska medier. 

”Stämmer det att ni journalister mörkar vissa nyheter”, undrade en lektor i franska vid ett av New Yorks finaste universitet när jag pratade med henne på en takfest i Brooklyn-stadsdelen Williamsburg två månader före valet.

”Jag har hört att det finns information om att Hillary Clinton var med och grundade Isis, men att ni inte får berätta det”, tillade hon.

Donald Trump-supportrars misstro mot journalistik och naiva tro på uppenbart fejkade nyhetsartiklar har fått massiv uppmärksamhet efter valet. Men även inom typiskt vänsterliberala miljöer som Brooklyn-takfester finns en ingrodd motvilja mot etablerade medier.

En Gallupundersökning från september visar att amerikanernas förtroende för massmedier är på den lägsta nivån sedan mätningarna startade för 20 år sedan. Bara en knapp tredjedel av amerikanerna litar på dem. Bland republikaner har andelen rasat till 14 procent.

Det hela kan ses i ljuset av att amerikaners förtroende för de flesta institutioner, från Högsta domstolen till fackförbunden och kongressen, har fallit det senaste decenniet. Medierna blev liksom Hillary Clinton och politikerna i Washington måltavlor för Trumps aggressiva och framgångsrika antietablissemangskampanj. Dessutom har amerikansk ytterhöger genom Trump, hans chefsstrateg Steve Bannon och sajter som Breitbart och Infowars storsatsat på att vinna mark genom att misskreditera etablerade medier.

– Genom åren har vi effektivt hjärntvättat vår kärnpublik till att misstro allt som de inte håller med om, sa den konservativa radioprataren John Ziegler i en intervju med New York Times i julas.

Skärmavbild 2017-02-15 kl. 14.42.03

Med några få undantag stöttade de amerikanska dagstidningarna Hillary Clinton på ledarsidorna. Något som varken uppskattades av Trump-republikaner eller vänsterkantens Bernie Sanders-väljare, trots att Clintons e-postskandal fick oproportionerligt stort utrymme i spalterna.

Mediernas totala misslyckande med att förutse valskrällen har gjort det lättare för Trump och hans medarbetare att avfärda dem. Steve Bannon beskrev nyligen i en intervju journalistkåren som ”oppositionspartiet” och uppmanade dem att ”hålla käften och lyssna”. Trump kallar all negativ rapportering för ”fake news”, har gjort Vita husets presskonferenser till långa utskällningar av de samlade journalisterna och hävdar felaktigt att medierna struntar i att rapportera om terrordåd.

De amerikanska medierna står inför en lång rad problem. Hur hantera en regering som hela tiden gör sitt bästa för att skapa förvirring genom att ljuga ohämmat? Och hur ska journalister bete sig när regeringen öppet behandlar dem som fiender? Allt detta sker dessutom i en tid av svår ekonomisk kris för tidningshusen.

Men kanske kan Trumps auktoritära stil oavsiktligt leda till bättre journalistik. När presidenten hotar att porta obekväma journalister från presskonferenser tvingas de arbeta hårdare med att gräva fram information, bortom de mest bekväma kanalerna, och utan att behöva bry sig om relationerna till makten.

Skärmavbild 2017-02-15 kl. 14.43.14

Med tanke på alla missnöjda tjänstemän i Washington lär det också dyka upp stora mängder scoop-material. Donald Trumps korta tid i Vita huset har redan lett till massor av läckor till medierna. De har bland annat handlat om att Trump skällt ut Australiens premiärminister i telefon och om att läget i Vita huset är så kaotiskt att presidentens medarbetare håller möten i mörker eftersom de inte hittar lysknapparna.

Trump har mäktiga fiender både inom CIA och Republikanska partiet som kan vara intresserade av att lämna uppgifter.

I takt med att presidentens redan låga popularitetssiffror fortsätter att sjunka blir hans utfall mot medierna också till ofrivillig reklam. De flesta stora tidningar säljer nu prenumerationer med nya paroller som diskret syftar på Trumps valseger, som Baltimore Suns ”Tiderna förändras men inte behovet av kvalitetsjournalistik”.

Och samtidigt som Trump kritiserat New York Times, som ”misslyckad” och ”oärlig” har tidningen fått fler nya digitala prenumeranter sedan valet än under hela 2015. Även tidningar som Washington Post, Los Angeles Times och New Yorker har märkt av en Trump-effekt med en kraftig ökning av prenumerationerna efter valsegern. I en tid när regeringen gödslar med lögner blir tidningsläsning plötsligt en motståndshandling.

Jonas Cullberg

USA-medier att följa på webben

• New York Magazine, The Atlantic, New York Times, Washington Post, The New Yorker, Slate.com, Politico.com

• På youtube läggs även många tv-klipp ut, bland annat från satirprogrammet Saturday Night Live.

Arbetet Kultur

Kommentera den här artikeln