Slutar på grund av hantering av ensamkommande

Foto: Colourbox

Foto: Colourbox

Situationen för ensamkommande barn får nu anställda att säga upp sig. – Sättet de behandlas är inte förenligt med något jag kan stå för, säger en socialsekreterare som efter 25 år lämnar sitt yrke.

Människor som jobbar med ensamkommande barn och unga som flytt har under en längre tid protesterat. Bland att annat inom rörelsen #vistårinteut vilket Arbetet skrivit om tidigare. Nu börjar även anställda säga upp sig. Socialsekreteraren Liz Engberg, som varit i yrket i 25 år och som under de två senaste åren enbart arbetat med ensamkommande barn och unga, har nu lämnat sitt yrke, skriver lokaltidningen Göteborg Direkt.

– Sättet de behandlas på är inte förenligt med något jag kan stå för. Man tar bara ekonomisk hänsyn och struntar i barnperspektivet. Det är cyniskt, säger hon till tidningen.

Hon säger vidare att hon har stor förståelse för att man måste fatta beslut i enlighet med lagstiftningen. Men att behandlingen av ensamkommande är unik. Det handlar delvis om Migrationsverkets åldersuppskrivningar och att en människa plötsligt kan förvandlas från barn till vuxen, samt kritiken mot osäkerheten kring dessa bedömningar.

– Det slår väldigt hårt mot dess ungdomar. Ibland har de levt i över ett år på ett hem, fått kompisar och gått i skolan. Över en natt har det gått från 16 till 18 plus och måste lämna allt de känner till, säger Liz Engberg till Göteborgsposten som också skrivit om henne och lägger till att hon och hennes tidigare kollegers bedömning vid flera tillfällen gåt emot Migrationsverket.

I dag träffas Barnombudsmannen (BO), Inspektionen för vård och omsorg, Migrationsverket och Socialstyrelsen i ett krismöte med anledning av larmen om att ensamkommande barn och unga planerar kollektiva självmord i slutna grupper på sociala medier.

BO presenterade dessutom i dag en rapport om barn under asylprocessen i Sverige. Under 2015 träffade myndigheten 450 ensamkommande barn, och följde upp 145 av dem året efter. Det vanligaste hälsoproblemet är psykisk ohälsa. Och tillståndet riskerar bli sämre under asyltiden, enligt rapporten.

BO har också fått in enkätsvar från närmare fyrahundra skolsköterskor i landet. Fyra av tio svarar att endast ett fåtal, eller inga, barn fått någon hälsoundersökning överhuvudtaget innan de träffar elevhälsan. Vilket enbart de som kommer in ett skolsystem gör.

70 procent av sköterskorna såg hälsoproblem som stress och ångest hos de här barnen. 54 procent svarade att det rörde sig om psykisk ohälsa.

Sandra Lund
08-725 52 12 Twitter: @lundasandra

Kommentera den här artikeln