LÄS OCKSÅ ”Vill bara bli frisk igen” – sex berättar om problem med sjukpenningen

Det senaste året har dubbelt så många sjuka fått avslag på sina ansökningar om sjukpenning, vilket Arbetet och andra medier berättat om tidigare.

Försäkringskassans striktare bedömningar har också blivit ett problem för läkare, som allt oftare får krav från myndigheten på att komplettera sjukintyg.

Ove Andersson som är ordförande i Läkarförbundets distriktsläkarförening, säger att han fått väldigt många samtal från upprörda vårdcentralsläkare de senaste månaderna.

– Alla säger samma sa: Att Försäkringskassan tappat fokus och bara försvårar jobbet, säger han.

LÄS OCKSÅ Väntande på omprövningar för sjukpenning har ökat med 500 procent

Det läkarna reagerar på är inte enbart själva frågorna från Försäkringskassan som upplevs som irrelevanta utan också att det går lång tid från att intygen skrivs tills frågorna ställs. Kassan kräver svar från läkarna inom vecka, och sedan går ytterligare tid innan patienten får besked, och under tiden får de ingen sjukpenning.

– Många, inte minst patienter med psykisk ohälsa far väldigt illa av den här hanteringen, och som läkare blir man frustrerad över att det går till så här, säger Ove Andersson.

Enligt en undersökning som Företagsläkarföreningen i Läkarförbundet gjorde i slutet av förra året upplever läkarna att två av tre krav på kompletteringar som Försäkringskassan efterfrågar är irrelevanta. Varje komplettering tar läkarna i genomsnitt 35 minuter. Det är längre tid än många patienter får med sin läkare på vårdcentralen när de söker hjälp.

– Onödiga kompletteringar är ett otroligt slöseri med tid som vi borde ägna åt patientvård och i slutändan skapar det vårdköer i onödan, säger Jan Rosén, ordförande för Företagsläkarföreningen.

I rapporten uppskattar han att Försäkringskassans krav på kompletteringar kostar minst 216 miljoner kronor om året med den tid läkarna lägger ner.

Jan Rosén utgår från att beloppet är i underkant och ökar ytterligare eftersom kraven på kompletteringar fortsätter att öka.

Att sjukintygen ifrågasätts oftare är också ett arbetsmiljöproblem för läkarna. De känner att de får sin kompetens ifrågasatt och att stressen ökar när allt mer tid går åt till intyg och kompletteringar. Tid som ofta inte finns.

– Det är resurskrävande och upplevs i många fall också helt meningslöst att komplettera intygen. Det blir ett etiskt dilemma när man slösar tid på intyg i onödan medan man vet att det finns människor som behöver medicinsk hjälp. Det skapar stress att Agda 84 år inte får hjälpen hon behöver för att jag som läkare sitter och skriver intyg som jag upplever som onödiga, säger Ove Andersson.

Han får medhåll av Jan Rosén.

– Jag personligen känner flera läkare som sagt att de inte orkar längre. De har fått nog av käbbel med Försäkringskassan så de slutar helt enkelt, säger han.

Jan Rosén tycker att Försäkringskassan borde ha diskuterat och haft samråd med läkarna innan de ändrade sina krav på sjukintygen. Han tror inte att hårdare granskningar är rätt sätt att minska sjuktalen.

– Man borde i stället fokusera på de psykosociala faktorerna på arbetsplatserna och det obegränsade arbetet där alla ska gå att nå hela tiden. Det gör människor sjuka och det är inte ett medicinskt problem egentligen utan ett organisatoriskt och till viss del politiskt, eftersom många anställda i kommuner och landsting mår dåligt, säger han.