”Byggindustrin tar ansvar”

ARBETET DEBATT. Företag i byggbranschen väljer bort kollektivavtal eftersom de inte är tillräckligt attraktiva. När avtalsrörelsen inleds måste parterna gemensamt ta ansvar för att skapa ett konkurrenskraftigt kollektivavtal, skriver Sveriges Byggindustriers vd Ola Månsson och förhandlingschef och vice vd Mats Åkerlind.

Nästan 94 procent av Sveriges ungdomar rankar i dag bostadsbristen som den största utmaningen i samhället enligt en undersökning från Linnéuniversitetet. Att bostadsfrågan är så pass central beror sannolikt till stor del på att ett eget boende är avgörande för att kunna ta ett steg in i vuxenvärlden och för att på sikt kunna bilda sig en egen familj.

Den oro som ungdomar känner saknar inte grund. Enligt Boverkets bedömningar kommer 700 000 nya bostäder att krävas fram till 2025 för att klara behoven. En större del av dessa, 440 000, bedöms behövas redan 2020 vilket innebär en genomsnittlig årstakt om 88 000 nya bostäder. Under det här året kommer cirka 65 000 nya bostäder att ha börjat byggas. Även om byggandet stigit kraftigt bara under de tre senaste åren kvarstår ett väsentligt glapp mellan dagens byggnivåer och framtida behov.

Dagens brister på bostadsmarknaden gör det inte bara svårt att hitta en egen bostad utan det försvårar även för människor att hitta nytt jobb, det hindrar företag från att rekrytera ny personal och tvingar studenter att tacka nej till utbildningar. Därmed försämras också förutsättningarna för svensk tillväxt och välfärd på lång sikt.

Att inte fler bostäder byggs har flera orsaker och insatser måste genomföras på många olika områden för att åtgärda problemen på bostadsmarknaden. Vissa åtgärder kan ge effekt på relativt kort sikt medan andra tyvärr ger effekt först på längre sikt.

Här har Sveriges Byggindustrier under en lång tid pekat på en rad nödvändiga insatser från politiskt håll. Det handlar om att öka rörligheten på bostadsmarknaden, underlätta för kapitalsvaga grupper och säkerställa att det finns resurser för att bygga mer. Därtill krävs åtgärder för att förbättra infrastrukturen genom investeringar i väg- och järnvägsnätet så att människor kan pendla till och från jobbet och så att vi kan transportera varor och slipper begränsningar som skapar köer och förseningar.

När byggbranschen nu växer har arbetsgivare och fackförbund också ett ansvar för jobben. Sveriges Byggindustriers medlemsföretag vill självklart att framtidens byggjobb ska vara trygga, säkra och i företag med kollektivavtal. Men tyvärr väljer i dag många företag bort kollektivavtalen eftersom de inte anses tillräckligt attraktiva. Så kan det inte fortsätta.

När byggbranschens avtalsrörelse inleds i slutet av januari har vi tillsammans med våra avtalsparter två stora utmaningar. Dels måste vi skifta fokus från kortsiktiga partsvinster till att ta sikte på gemensamma långsiktiga vinster. Dels måste vi skapa ett konkurrenskraftigt kollektivavtal som gör att den tredjedel av byggbranschen som i dag står utan kollektivavtal tänker om och väljer att teckna kollektivavtal.

Arbetsgivare och fack står inför en gemensam utmaning – att skapa trygga och säkra byggjobb. Det är därför vår förhoppning att avtalsförhandlingarna ska kunna genomföras i en samförståndsanda på de tre avtalsområden där vi är avtalspart.

2016 års byggstrejk innebar kostnader på närmare en miljard för våra medlemsföretag. Det var inte bra för byggföretagen, inte bra för byggjobben och inte bra för branschens förtroende. Vår utmaning och vårt mål är trots allt gemensamt. Bara tillsammans kan vi trygga framtidens bostäder och byggjobb.

Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier
Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef Sveriges Byggindustrier