Under fredagen den 30 december kom domen från Umeå tingsrätt i det uppmärksammade fallet med de kamerunska skogsarbetarna som jobbat med att sätta plantor i Västerbottens skogar.

I vittnesmålen i domen beskriver arbetstagare en arbetsdag som börjar med väckning klockan 5 och hemkomst till bostaden ibland så sent som vid midnatt.

2011 kom arbetarna till Sverige med löfte om avtalsenliga löner och villkor, men sedan uteblev lön och andra ersättningar, något som bland annat Uppdrag Granskning rapporterat om tidigare. Därefter gick arbetsgivaren, bolaget Skogsnicke, i konkurs.

Några av skogsarbetarna stämde Skogsnicke efter att inte ha fått lön och andra ersättningar som de blivit lovade. Umeå tingsrätt slog i dag fast i en gemensam dom att sex av de sju kamerunska arbetarna har fått för lite pengar.

Tre av dem hade redan gjort en förlikning med arbetsgivaren, så deras krav får inte gehör i domstolen. För de andra tre menar domstolen att arbetsgivaren inte har ett personligt skadeståndsansvar.

Detta eftersom det inte är bevisat att skogsentreprenören handlat brottsligt eller olämpligt i en sådan utsträckning att personen bakom bolaget kan hållas personligen ansvarig för bolagets skulder till arbetarna. Därmed går skogsarbetarna miste om pengarna.

LÄS OCKSÅ Ledare: Hög tid att göra erbjudanden om jobb rättsligt bindande

GS har företrätt en av skogsarbetarna, som var medlem, i rättegången och ser på domen med besvikelse.

– Det är häpnadsväckande att arbetstagare i beroendeställning har lurats på hundratusentals kronor men att den som har gjort det inte kan hållas personligt ansvarig. Domstolen säger att lagstiftningen inte ger stöd för det, säger Magnus Lindberg, ombudsman på GS och avtalsansvarig för Skogsavtalet.

Magnus Lindberg pekar på att domstolen ger facket rätt i allt väsentligt och att den går helt på deras linje att arbetstagare gått miste om stora belopp i form av utebliven lön och ersättningar enligt kollektivavtalet och det anställningserbjudande de fick innan de reste till Sverige för att jobba.

GS ombudsman säger att en viktig fråga för domstolen att ta ställning till var vilken rättslig ställning det anställningserbjudande de kamerunska arbetstagarna fick faktiskt har.

– Vi vill hävda att ställer man ett sådant löfte ska man leva upp till det och det säger nu domstolen att man måste, så tolkar jag domen. Men det hjälper ju inte om ingen kan hållas personligt ansvarig.

Nästa steg för GS är att bestämma sig för om facket ska överklaga domen, något som förbundet inte tagit beslut om ännu.

Har du pratat med er medlem efter domen?
– Ja, vi hördes på telefon nyligen och domen togs emot med jämnmod. Även om personen inte får några pengar så var det en viss upprättelse att domstolen konstaterade att de hade rätt till lön under den här perioden.

I anställningserbjudandet som skogsarbetarna fick innan de reste från Kamerun utlovades månadslön. Men när de kom till Sverige fick de i stället besked om att det var ackordslön som gällde och arbetsgivaren menade på att det alternativet inte fanns i Migrationsverkets blankett. I stället påstod arbetsgivaren att den gjort en uppskattning av vilken månadslön ackordet skulle ge.

– Här konstaterar domstolen att det finns en öppning för att tillämpa ackord, men enligt kollektivavtal är det aldrig raka ackord utan det måste också ges garantilön, säger Magnus Lindberg.