Hur påverkas anställda av ständig julmusik?

”White christmas” är värsta jullåten, den skär genom allt, tycker Joel Thllenius. Varken han, Mait Wide eller andra säljare väljer musik. Det gör i stället företaget Lexter, som arbetar med konceptuell ljuddesign, tillsammans med marknadsavdelningen på Åhléns. Foto: Linda Forsell (klicka på bilden för att se den större)

”White christmas” är värsta jullåten, den skär genom allt, tycker Joel Thllenius. Varken han, Mait Wide eller andra säljare väljer musik. Det gör i stället företaget Lexter, som arbetar med konceptuell ljuddesign, tillsammans med marknadsavdelningen på Åhléns. Foto: Linda Forsell (klicka på bilden för att se den större)

LJUDMILJÖ. Bjällerklang, bjällerklang. Vissa låtar körs på repeat i julhandeln. Musiken gör att kunderna handlar mer. Men hur påverkas de anställda?

Mait Wide, Elsa Lindström och Joel Thillenius skulle inte vilja vara utan musiken på jobbet. Utom kanske en viss månad på året.

Alla tre arbetar på Åhléns i Stockholms city. Joel Thillenius är vice klubbordförande och Elsa Lindström är skyddsombud. Och även om de spontant säger sånt som ”vi är rätt förskonade från musik på vår avdelning”, så landar de ändå i att musiken fyller en funktion. För kunderna, för stämningen och för personalen.

Elsa: Ibland är det något tekniskt problem och musiken tystnar, och då märker man att folk inte vågar prata – för plötsligt hörs ju allt man säger.

Mait: Det är precis som att kunderna kommer av sig i sin shopping – ”oj, här var det dött och tråkigt.”

Elsa: När musiken försvinner, då hör man ventilationen, rulltrapporna, allt sånt. Musiken gör att det känns mindre bullrigt, fast egentligen är det bara ett ljud till. Det är intressant.

Joel: De har hittat rätt nivå på musiken nu. Men ett tag hade vi sån där stenhård klubbmusik. På herrunderkläder, på morgnarna, brukade vi ha mycket pensionärer som handlade. Så var det nån jättehög musik med riktigt vulgära texter, och så stod det någon liten tant där klockan tio en måndag, och skulle köpa en pyjamas. Det blev väldigt – opassande. Det är först när musiken är dålig som man tänker på den.

Dåligt matchad musik är ett problem, det är de överens om. När det blir konstig stämning. Och för hög volym kan bli ett fysiskt hälsoproblem. Men annars har trion egentligen bara en invändning mot musiken: julsångerna. Åtta-nio timmar om dagen. Dag efter dag.

Mait: Det är inte direkt så att man sätter på någon julplatta när man kommer hem på julafton.

Ett år, minns de med en synkroniserad rysning, var det bara ett tjugotal julsånger som gick på repeat.

Elsa: Till slut hade man hört de där låtarna tiotusen gånger. Man visste precis: ”Nu kommer det där ljudet”.

Joel: ”… där har de klippt in Kalle Anka i låten.”

Mait: Men de har börjat blanda upp musiken. De börjar med en julskiva i mixen i november, och resten vanliga låtar. Och veckan efter är det två julskivor, det trappas upp. Och inte förrän sista veckan före jul blir det enbart julmusik.

Joel: Värst var det för några år sedan, när det började i slutet av oktober. Och så höll det på typ halva januari.

Ty inte bara klappköpandet kräver sin ”Hej tomtegubbar”, även rean efter jul ska ljudsättas med julens hits.

Joel: Det blir den hysteriskaste känslan. Otrevliga kunder som drar i kläderna, och så lite Jingle Bells, Jingle Bells på det. Det blir en så konstig kontrast med det här glättiga i bakgrunden.

Här är värsta jullåten, enligt Joel Thllenius. Whams klassiker ”Last christmas”. Vänd mobilen för att se klippet i helbild.

Butiker väljer ofta musik som om de ensamma kontrollerade ljudmiljön. Men i själva verket slås den ihop med alla andra ljud – inomhus och utomhus. Som gatumusikanter precis utanför entrén, med genomträngande instrument, minimal repertoar och bristfällig talang.

Mait: Då tar vi hellre nio timmars julmusik.

Ett annat ljud som kan vara irriterande är när en kund lägger upp en hög kläder för att betala och det börjar pipa för vart och ett av plaggen. Försäljningsdiskarna har bytts ut och sensorerna som känner av larmet löper numera under nästan hela disken.

Mait: Jag måste flytta högen åt sidan och sedan larma av plaggen ett i taget. Jag får frispel annars, pipet stör mer än musiken.

Elsa: Och varje larm piper olika, så de hamnar i osynk: ”PIP-pip-pip-PIIIIP-pipipip …”

Mait: Ja, man blir galen. Men jag har kollegor som inte störs av det där alls, som låter högen ligga och tjuta.

Elsa: Det här måste vi ta upp på nästa skyddsrond. Vi frågar om man har problem med ljudvolymen, men det är så generellt. Man tänker inte på larmet förrän högen ligger där.

Mait: Ja, det är konstigt att man inte har hörselproblem.

0017ahlens-Edit

Joel Thllenius och Mait Wide har bråda dagar inför julen. Att konstant lyssna på julmusik blir ett extra tillägg. Foto: Linda Forsell (klicka på bilden för att se den större)

Vad gör man då, om musiken på jobbet är ett problem? Står man inte ut med musik alls – eller har en hörselskada som gör det svårt – så skaffar man nog ett annat jobb, tror de tre, även om det inte är så lätt i dag. Man får gilla läget, som Mait Wide säger.

Men det beror på var man arbetar också: På Åhléns är fackklubben stark, och den som säger ifrån kan ändå räkna med att ledningen lyssnar, tror Joel Thillenius.

Man får nog inte stänga av helt, men volym och låtval går i alla fall att diskutera. De tror att andra kedjor, mer ungdomsinriktade, med både stökigare och högre musik, har mer av en gilla läget-attityd.

Joel: När musiken var som sämst, då pratade vi om att den borde spelas på samma volym på chefskontoren. Se hur glada de blir av att jobba i åtta timmar musik. Man tappar ju koncentrationsförmågan. Samtidigt blir kunderna nöjda. Det blir roligare att sälja med musik, det känns lite som fest.

Han berättar att cheferna satt i kontorslandskap tidigare, men har byggt glasväggar mellan sig nu. Alla fnissar.

Joel: De gnällde på att det var sånt spring och sån ljudvolym.

Mait: Och vi sade ”Kom ner här på golvet i julruschen!”

Joel: Samtidigt har vi inte så mycket teoretiska sysslor. Och de ska inte erbjuda kunderna en mysig stämning.

Mait: Nä, de ska sitta däruppe och erbjuda oss mys i stället!

0365ahlens-Edit

Mait Wide och Joel Thllenius får konstant lyssna på julmusik under arbetet i juletider, kunderna kan lämna butiken. Foto: Linda Forsell (klicka på bilden för att se den större).

Facket: Arbetsgivaren sänker oftast ljudet

När musiken blir en facklig fråga gäller det oftast volymen, säger Krister Colde, arbetsmiljöombudsman på Handels.

– Det är framför allt ungdomsbutiker, som vill ha lite högre, lite rockigare musik. Det blir påfrestande för personalen. Men då är det en fråga om decibelnivå, inte att det skulle vara dålig musik.

Handels kallar då till förhandling och anmodar arbetsgivaren att sänka.

– Jag kan inte komma på något fall där vi inte har kommit överens, säger Krister Colde. Och det har inte varit uppe på flera år, det var mest en enda butikskedja vi hade problem med på flera orter.

Ljudnivå är konkret: X decibel är acceptabelt, y decibel är skadligt. Det är svårt för en arbetsgivare att säga emot. Nu när man kan ha en decibelmätare i mobilen är det ännu lättare att argumentera, påpekar Krister Colde. Problemet med julmusik når honom mer sällan.

– Förra året kom det ett klagomål. Det var en butik som började tidigt med julmusik. Volymen var ok, det var tjatigheten som blev ett psykosocialt problem. Men när det hamnade på vårt bord var julen redan över, så det blev ingen sak av det. Ofta löser man problemet själv i butiken och det når aldrig oss.

Psykologen: Fel musik ledde till myteri

Hur reagerar kunderna? Jodå, de handlar mer när det spelas musik. Och mer om musiken är snabb än om den är långsam. Det berättar Pernille K Andersson, nybliven doktor i psykologi.

– Män mår bättre av musik än av tystnad, och bättre av snabb musik än av långsam. För kvinnor är det precis tvärtom. Men båda könen spenderar mer pengar med musik, oavsett om de mår bra eller dåligt av den. Hur det kommer sig vet vi inte riktigt.

Typen av butik styr också. Ju mer nyttoinriktad den är, som en livsmedelsbutik, desto mindre effekt av musik. Vi påverkas mer när vi nöjesshoppar.

Förr syftade musiken till att styra kunden direkt: röra sig fortare, impulshandla mer. Så småningom har butikernas syfte blivit mer långsiktigt: signalera en viss image, nå ett visst kundsegment. Det viktiga är inte att du gör av med pengar just i dag, utan att du känner att det här är din butik och vill komma tillbaka. Men syftet är förstås fortfarande att sälja, påpekar Pernille K Andersson, som förra veckan disputerade vid Karlstads universitet.

Effekten på personalen har det forskats mindre om, berättar hon. Det man vet är att enformig musik är störande. Det kan gå ut över motivation och kundbemötande. Hon berättar om en studie där fel musik visade sig leda till musikmyteri. Personalen spelade helt enkelt sin egen musik i stället så fort chefen var borta.

– Mest positiv effekt får man om de anställda får vara med och välja musik, säger Pernille K Andersson. Förutsatt att de är ganska överens inom gruppen, förstås.

Etnologen: Rätt mix kan ge klubbkänsla

Etnologen Olle Stenbäck som har forskat om musik i butiker anser att det är svårt att säga vad som egentligen påverkar shopparna. Kundens beteende avgörs av många olika saker. Vilken musikgenre som spelas i butikens högtalare är en del, men också inredning och övrig estetik.

– Om mixen stämmer kan man i bästa fall uppnå en klubbkänsla, säger han och tillägger att butiken då blir ett ställe där man vill hänga, personalen känns som kompisar.

Men det är lätt att tro att ju mer kunden gillar musiken, desto bättre är det. Det är för enkelt, säger han. Det kan lika gärna vara så att kunden känner sig bestulen om favoritartisten hörs i affären. Det är som att låten blir besudlad av att användas i försäljningssyfte.

– Det är samma sak när din favoritlåt hörs i reklam, eller när personer du inte gillar berättar att de gillar din artist. Man vill ha sin idol för sig själv.

Annika Olsson

Kommentera den här artikeln