Nytt lagförslag kan riva upp lex Laval

STOCKHOLM 20150910 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), statsminister Stefan Lˆfven (S), och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) infˆr regeringens presstr‰ff om "Sverige tillsammans"-satsningen. Foto Bertil Ericson / TT / kod 10000

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) och statsminister Stefan Löfven (S). Foto: Bertil Ericson/TT

Regeringen lägger nu fram ett lagförslag som ska riva upp lex Laval. Facket ska lättare kunna ta till stridsåtgärder när utländska arbetare saknar kollektivavtal.

LÄS OCKSÅ Riksdagsstöd finns för lex Laval-ändring

Regeringen ska på onsdag klubba en lagrådsremiss där man föreslår en ändring i utstationeringsreglerna, även kallade lex Laval. Att riva upp lex Laval var ett vallöfte från Socialdemokraterna.

Statsminister Stefan Löfven (S) pekar på att Sverige till skillnad från många länder inte har någon lag som garanterar utstationerade arbetare från andra EU-länder en minimilön i Sverige.

– Det innebär att om det inte finns kollektivavtal på en arbetsplats, då finns det ingen bottenplatta för lönerna, säger Löfven.

– Därför är kollektivavtalen så otroligt viktiga.

Lagförslaget innebär att den så kallade bevisregeln tas bort. Det ska göra det lättare för facket att vidta stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som saknar kollektivavtal.

Bevisregeln innebär att en arbetsgivare slipper bli utsatt för stridsåtgärder om denne kan visa att de utstationerade arbetarna har minst sådana villkor som motsvarar vad facken tänker kräva i ett EU-anpassat kollektivavtal.

LÄS OCKSÅ LO hoppas på Alliansen gällande nytt Laval-förslag

Regeln infördes av den förra borgerliga regeringen 2010 och var en följd av en EU-dom.

– Förra regeringen valde att tolka EU-lagstiftningen på ett överdrivet sätt och i praktiken ta bort svenska fackföreningars möjligheter att stå upp för kollektivavtalen, säger Löfven.

Regeringen bedömer att lagändringen skulle klara en ny prövning i EU:s domstol.

– Ja, vi gör den bedömningen. EU är inte till för att sänka människors löner, säger Löfven.

Regeringen måste dock få igenom lagförslaget i riksdagen först. I den kommitté som utredde ändringar i lex Laval reserverade sig de borgerliga partierna.

– Vi utgår från att det finns stöd. Det är den svenska modellen vi pratar om, säger Löfven.

Tanken med lagförslaget är att om arbetsgivarna inte frivilligt tecknar kollektivavtal så kan facket med stridsåtgärder försöka tvinga fram ett EU-anpassat kollektivavtal. Det ska innehålla vissa minimivillkor, framför allt en lägsta lön som motsvarar den som finns i svenska kollektivavtal. Däremot ingår inte till exempel tjänstepension.

Lagförslaget ger också facket tydligare befogenheter att kontrollera utstationerade arbetares villkor. Till exempel ska arbetsgivaren inom tre veckor lämna ut handlingar i form av anställningsavtal, lönespecifikationer och tidrapporter.

Lagändringen är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2017.

Bakgrunden till lex Laval

• Dotterbolaget till det lettiska företaget Laval blev 2004 utsatt för en facklig blockad vid ett skolbygge i Vaxholm sedan förhandlingar om kollektivavtal misslyckats. Fackförbundet Byggnads blockad ledde till att bolaget gick i konkurs.

• Den lettiska regeringen såg den fackliga blockaden som ett brott mot den grundläggande EU-rättigheten om fri rörlighet.

• Fallet hamnade i Arbetsdomstolen (AD) som vände sig till EU:s domstol. 2007 slog en EU-dom fast att blockaden var otillåten.

• Den kritiserade lex Laval tillkom efter denna dom och trädde i kraft 2010.

• Våren 2014 beslutades om nya EU-regler, som till viss del svarar på kritiken, men inte fullt ut.

Källa: TT

TT

Kommentera den här artikeln