Grafik: Arbetet Klicka på bilden för att se den större

LÄS OCKSÅ ”En av de viktigaste frågorna att processa”

”Hon är inte snygg nog, jag vill inte ha henne som lärling.” ”Det här är ett jävla negerjobb.” Så låter det när barn läser citat från byggen i en film från Byggnads och byggchefernas kampanj Stoppa machokulturen. Hotell- och restaurangfacket (HRF) har, med arbetsgivarna, tagit fram en webbutbildning om sexuella trakasserier.

– Sexism och trakasserier är stora problem på våra arbetsplatser. Därför behövs det här, sa ombudsmannen Kent Johansson till tidningen Hotellrevyn i oktober.

Flera LO-förbund har alltså lyft diskrimineringsfrågor den här hösten, men när det kommer till att driva frågor till Arbetsdomstolen (AD) ser det annorlunda ut.

När det gäller fackmedlemmar har i första hand facket rätt att driva brott mot diskrimineringslagen rättsligt. 2015 och 2016 har AD tagit emot åtta sådana stämningar från fackförbund. Inte någon kommer från ett LO-förbund. Däremot har flera tjänstemannaförbund lämnat stämningar. De ärendena handlar bland annat om ålder, kön och etnicitet.

Anders Wilhelmsson är förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, som företräder fack i Arbetsdomstolen. Han säger att han och hans kollegor sällan avvisar diskrimineringsfall,  att ärendena inte når dem.

– Antingen löser facket det i ett tidigare skede, eller så kan det säkert vara så att man inte upptäcker diskrimineringen och tycker att det är svårare att hantera än traditionella arbetsrättsliga frågor som brott mot lagen om anställningsskydd, säger han.

Är förbunden sämre på att identifiera de här fallen och göra rättsfall av dem?
– Så är det nog tyvärr. Det är fortfarande en främmande fågel för många även om man satsar hårt på att vidareutbilda ombudsmän och andra.

Både Anneli Ohlsson Anderbjörk, förbundsjurist på Byggnads, och Susanne Blom, ombudsman på HRF, säger att diskrimineringstvister är ovanliga även i centrala förhandlingar.
– Men jag kan inte tänka mig att vi inte skulle ha några diskrimineringstvister. Jag tror att vi inte får upp dem centralt, säger Anneli Ohlsson Anderbjörk.

Hon är inne på samma linje som Anders Wilhelmsson:

– Jag tror att ombudsmännens kunskaper om att driva diskrimineringsärenden, att tänka diskriminering, fortfarande behöver förbättras.

Dessutom kan förlikning ligga nära till hands.

– Företag vill inte riskera att få sitt namn kombinerat med något diskrimineringsärende. Det tror jag många känner olust inför, säger Anneli Ohlsson Anderbjörk.

Susanne Blom säger att facket ofta får höra om trakasserier i förbifarten och i efterhand, när det kan vara svårt att driva. Hon tror att utsatta kan tveka inför att kontakta facket.

– Det är lättare att ringa och säga ”jag får inte rätt lön” än att ringa och säga ”jag känner mig diskriminerad och kränkt av min arbetsgivare”.

Lena Svenaeus, före detta JämO och numera doktorand i rättssociologi, har skrivit en facklig handbok om diskriminering som kom ut i år. Till tidningen Publikt sa hon tidigare i höst att det är tråkigt att inte fler fall drivs rättsligt.

– Lagen utvecklas inte om den inte används. Facken har en position att driva fall ifrån, de har en röst som hörs – den enskilde har inte det, sa hon.

Om facket släpper ett ärende kan DO ta vid. Så skedde i ett fall som ledde till dom förra året. Transport menade att ord stod mot ord så att det var svårt att gå vidare gällande en chaufför som nekats jobb när hon var gravid. DO tog i stället upp ärendet och företaget dömdes att betala kvinnan 75 000 kronor.

– Det är super-super-superskönt att ha fått upprättelse, sa hon till Transportarbetaren.

Inför frågan om enskilda lämnas i sticket när deras fall inte drivs hänvisar Martin Mörk, chef för DO:s processenhet, till en statlig utredning om att motverka diskriminering som presenteras i december:

– En av huvudfrågorna är om man behöver förbättra enskildas möjligheter att ta tillvara sin rätt.

Har du själv råkat ut för diskriminering? Har du i så fall fått hjälp av facket? Hör gärna av dig till Arbetet och berätta om dina erfarenheter jenny.berggren@arbetet.se 070-331 88 74

Fakta

• Vision har stämt i tre fall. Två gäller diskriminering för funktionshinder, vid tjänstetillsättning och vid uppsägning. Ett gäller
ålder och etnicitet vid tjänstetillsättning.

• Dessa fack har lämnat in varsin stämning: Finansförbundet, Polisförbundet, Jusek, SAC och Lärarförbundet. Det har gällt kön, religion och funktionshinder.

• DO har stämt i åtta fall. Den vanligaste orsaken är sexuella trakasserier. Men även diskriminering för etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och kön finns med.

• Diskriminering enligt lagen: Missgynnande eller kränkning som har samband med något av detta: Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Fotnot: Det Arbetet har gått igenom är A-målen i Arbetsdomstolen, de mål som stämts direkt dit och inte först prövats i tingsrätten.