”Som en order till Medlingsinstitutet”

En låglönesatsning med lågt satt gräns, men å andra sidan med en större spridning än tidigare. Och där ingen ska behöva byta bort andra villkor för att få del av extrasatsningen. Det ska LO kräva i avtalsrörelsen.

LÄS OCKSÅ ”Bra att lågavlönade får mer” – baristan Andreas Törnqvist om LO-samordningen

Tidigare under onsdagen listade vi frågorna som hängde i luften inför LO:s representantskap där beskedet om samordningen skulle presenteras. Så här ser svaren ut nu på eftermiddagen:

1.Blir det någon samordning?

Ja, förra årets misslyckande upprepades inte utan de 14 förbunden har enats om en gemensam stomme för de kommande förhandlingarna om nya kollektivavtal.

– Alla har verkligen tagit i för att vi ska få en samordning, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson som var mycket besviken då det sprack förra året.

Han säger att han sovit hyfsat gott natten innan representantskapet, trygg för att samordningen var i hamn.

2.Vad händer med låglöne- och jämställdhetssatsningar?

Den svåraste frågan att enas om de senaste åren har varit hur man ska jämna ut löneskillnader mellan kvinnor och män. Den samordning som nu fått representantskapets stöd innebär att förbunden ska kräva ett generellt procentpåslag på lönerna. Men man vill satsa extra på lågavlönade genom att kräva en fast summa i stället, som ger mer i procent, för alla som tjänar mindre än 24 000 kronor. Det innebär inte att var och en av dem får mer pengar, men att deras förbund kan kräva mer till potten utifrån deras löneläge.

LÄS OCKSÅ Det blir en LO-samordning med låglönesatsning

Att satsningen riktas mot alla som tjänar under 24 000 innebär att gränsen sätts relativt lågt. Vid liknande tidigare krav 2012 och 2015 har gränsen gått vid 25 000 respektive 26 818. Ändå omfattas fler personer den här gången. Det beror på att man nu, som sagt, kräver extra för varje person med lön under 24 000. Tidigare satsningar har riktat sig mot avtalsområden där snittet legat under gränsen.

– Det här gör att vi träffar 50 procent av alla LO-kvinnor, säger Torbjörn Johansson om årets konstruktion.

Mats Larsson, utredare på LO, uppger att 35 procent av alla i LO-kollektivet träffas av satsningen.

Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads, säger att detta är vad byggfacket önskat sedan tidigare. Han säger att man vill lyfta så många som möjligt i stället för att peka ut vissa grupper. I senaste avtalsrörelsen drev Kommunal igenom just en satsning på en viss grupp, undersköterskorna. Nu säger förbundets ordförande Tobias Baudin att kraven i den nya samordningen kompletterar undersköterskesatsningen.

– Jag tycker det här är en välavvägd kompromiss i en ohyggligt svår fråga, säger Anders Ferbe, ordförande i IF Metall.

– Vi ser att det träffar väldigt stora delar av vårt förbund, säger Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangförbundet.

LÄS OCKSÅ Ledare: Lång väg kvar, men riktigt bra med samordning – Martin Klepke

Att man ser till varje individ gör att industrin, som hamnat utanför tidigare låglönesatsningar, omfattas. Det lyfts fram som en styrka då deras avtal därmed sätter ett märke, lönenorm, inte bara i procent utan även i kronor för låglönesatsningen. På det viset vill facket komma bort från ett tidigare mönster där låglöneförbund tvingats byta bort annat i avtalen för att få del av extrasatsningar på lönen som gått utöver industrimärket.

– Vi hoppas att våra motparter ska bära med sig principen in i Svenskt Näringsliv,  säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe om att sådana byten nu inte ska behövas.

– Det blir som en order till Medlingsinstituet, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson om att krontalet är tänkt att bli normerande för låglönegrupperna.

Lägstalöner och övriga ersättningar i avtalen ska också höjas med de nivåer som man kommer fram till generellt.

3.Vad händer med industrins normerande roll?

”Det är de totala löneökningarna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn som ska vara lönekostnadsnormerande” står det i det dokument som LO:s repskap enats om. Alltså, övriga arbetsmarknaden ska följa industrins löneökning.

– Jag tror det, jag har tillförsikt, säger Torbjörn Johansson om ifall man kan vänta sig att alla nu följer märket.

4. Vad ingår mer än lön i samordningen?

Utöver överenskommelsen om låglönesatsningen innehåller samordningen beslut om att LO gemensamt ska förhandla om avtalsförsäkringar och avtalspension. Facket vill bland annat komma åt företag som inte rapporterar in och betalar för alla anställda till Fora, skippa åldersgräns för ersättning för asbestorsakade sjukdomar samt ändra reglerna så att man tjänar in till avtalspensionen även innan 25 års ålder. LO ska också tillsätta en utredning om kompetensutveckling, anställningsskydd och omställning. Målet är att förhandla dessa frågor med Svenskt Näringsliv.

LÄS OCKSÅ Svenskt Näringsliv om LO-samordningen

Susanna Gideonsson, ordförande för Handels, välkomnar den delen.

– En lön får vara hur hög som helst om du bara får jobba tre timmar i veckan. Vi är oerhört glada över utredningen om hur det ser ut på svensk arbetsmarknaden.

5. Vad händer nu?

Nu ska kraven siffersättas, alltså LO:s styrelse ska bestämma vilken procent och vilket krontal man ska kräva. Sedan ska varje LO-förbund anta samordningen och svara LO senast den andra december. Först då är det helt klart att alla är med på tåget, men det ska mycket till för att det ska spricka nu.