Konflikten mellan arbete och kapital är den grundläggande ideologiska skiljelinjen i arbetsmarknadsutskottet. Men inget av blocken vill luta sig mot SD och då krävs kompromisser.

LÄS OCKSÅ De är mest aktiva i arbetsmarknadsutskottet

Raimo Pärssinen. Foto: Henrik Montgomery/TT

Raimo Pärssinen (S): 

”Allianspartierna måste göra sig av med sina högerspöken”

De borgerliga ”skiter” i arbetsvillkoren på arbetsmarknaden. Raimo Pärssinen (S) ser sig ytterst som en försvarare av den svenska modellen.

Han har inget emot att stå i skuggan av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och statsminister Stefan Löfven. Raimo Pärssinen, ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, rustar i halvtid för att stå emot borgerliga förslag som han menar hotar den svenska modellen.

– Jag ser hela tiden attacker från allianspartierna som tillsammans med näringslivet vill riva upp mycket av det vi uppnått. Borgerligheten gillar ett friare näringsliv och anställningsformer, men skiter i villkoren, säger Raimo Pärssinen.

S-MP-regeringen ställs också inför nya utmaningar:

– Den nya delningsekonomin och ny teknik som bryter upp det klassiska arbetslivet är oerhört viktiga frågor. Det handlar om att hitta modeller som gör det möjligt att utveckla arbetsmarknaden och samtidigt försvara kollektivavtal, löner och arbetsmiljö.

En annan fråga som Raimo Pärssinen brinner för handlar om möjligheten att skapa ekonomiska förutsättningar för anställda att utbilda sig under arbetslivet.

– En förutsättning är att allianspartierna gör sig av med sina högerspöken, när de vill försämra till exempel a-kassan. Det finns inget stöd för att säga att folk blir lata av bidrag. Bidraget är nödvändigt för att det ska vara möjligt att utbilda sig.

Raimo Pärssinen är veteran i riksdagen där han har suttit sedan 1998. Det är uppenbart att han ser det som ett hedersuppdrag att vara ordförande i arbetsmarknadsutskottet.

– Det är ett utskott som det är populärt att vara med i som socialdemokrat. Det är så tydligt att det är ideologi som styr. Det handlar i allra högsta grad om skillnaden mellan arbete och kapital.

Som ordförande är han inte längre lika flitig i talarstolen som under oppositionsåren. Betydligt mer av arbetet sker bakom kulisserna.

– Nu kan jag möta Ylva Johansson över en kopp kaffe och komma fram till förslag. Dessutom har vi en statsminister som kan och är intresserad av arbetsmarknadsfrågor, säger Raimo Pärssinen.

Och i ett parlamentariskt läge där regeringen sitter i minoritet är kravet på honom som ordförande att få igenom kompromisser som tar sig genom riksdagen.

– När regeringen la fram sitt förslag till ny lagstiftning för att få stopp på möjligheten att stapla visstidsanställningar på varandra var det just så. Jag hade nog velat gå längre, men LO, näringslivet och alliansen kunde leva med resultatet, säger han.

När det gäller samarbete över blockgränser är det de borgerliga det handlar om. Sverigedemokraterna är uteslutna.

– Med dem har vi inget annat än det formella samröret. De surar över det, men har fått samma svar från allianspartierna, säger Raimo Pärssinen.

Elisabeth Svantesson. Foto: Henrik Montgomery/TT

Elisabeth Svantesson (M): 

”Regeringen är alltför passiv i arbetsmarknadsfrågorna”

Elisabeth Svantesson (M) anklagar regeringen för passivitet i arbetsmarknadsfrågor. ”Det finns 130 utanförskapsområden med hög arbetslöshet”, säger hon. 

Ett år som statsråd; det var allt moderaten Elisabeth Svantesson hann få som arbetsmarknadsminister i Fredrik Reinfeldts andra regering. Men numera är hon vice ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott och en av de mest aktiva ledamöterna. Högst upp på hennes agenda står integrationen. Det är den frågan som utskottet bör lägga mest krut på, anser Elisabeth Svantesson. Frågan kommer igen i många av hennes interpellationer och frågor i riksdagen.

– Det finns andra frågor som utstationeringsdirektivet och det är viktigt att folk som kommer hit för att jobba får drägliga villkor, men det är inte där vi har de verkliga utmaningarna, säger Elisabeth Svantesson.

Hon menar att S-MP-regeringen håller en för låg profil när det gäller migration och integration.

– Vi visade nyligen på att det finns 130 utanförskapsområden med till exempel hög arbetslöshet runt om i landet. Jag är förvånad över att regeringen tycks ta så lätt på de här frågorna.

Elisabeth Svantesson ser stora politiska skiljelinjer mellan de borgerliga och regeringspartierna. Och hennes fokus är att bedriva oppositionsarbete.

– Jag ser det som oppositionens viktigaste uppgift att granska regeringspolitiken och vara konstruktiva i kritiken och komma med förslag.

När det gäller integration och migration tror hon att det skulle kunna finnas beröringspunkter över blockgränsen.  Det finns andra frågor där man redan lyckats jämka ihop ståndpunkterna. Det gäller bland annat visselblåsarlagstiftningen, som initierades redan av alliansregeringen och de nya begränsade möjligheterna att stapla visstidsanställningar.

– När det gällde visstidsanställningar hade vi inget val, vi riskerade att få EU-domstolen att agera om vi inte ändrade de svenska regelverken, förklarar hon.

Från fackligt håll betraktades flera av alliansregeringens lagar, som Elisabeth Svantesson var med och arbetade fram, som rent antifackliga. Men liksom renläriga Reinfeldt-moderater ställer hon sig bakom den rådande arbetsmarknadsmodellen.

– Den svenska modellen, där parterna gör upp om villkor och löner är grunden.

Men samtidigt finns det enligt Svantesson tillfällen när politiken kan och ska lägga sig i.

– I grunden ska vi vara försiktiga att blanda oss i lönepolitiken, men när det gäller lärarlönerna var det nödvändigt. Status och löner har länge släpat efter och lett till att det är svårt att rekrytera nya lärare.

Sida vid sida med både Moderaterna och övriga partier i arbetsmarknadsutskottet sitter Sverigedemokraterna. Men några planer på att närma sig SD och ta med dem i utskottsarbetet finns inte.

– Nej vi samtalar i utskottet, men några förhandlingar eller diskussioner med dem är inte aktuellt.