Utredningen om hur ett nytt centrum för arbetsmiljökunskap ska se ut får förlängd tid, beslutade regeringen på torsdagen.

Enligt de ursprungliga direktiven skulle utredningen redovisa vad den kommit fram till senast den 3 oktober. I stället förlängs utredningstiden nu till och med mars 2017.

Ett nytt, nationellt centrum för kunskap om arbetsmiljö var en del av den arbetsmiljöstrategi som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson presenterade i vintras. Centrumet ska dels sammanställa forskningsresultat om arbetsmiljö och sprida den nya kunskapen till arbetsplatserna, dels utvärdera den förda arbetsmiljöpolitiken.

Tidigare hade Arbetslivsinstitutet liknande uppgifter, men institutet lades ner av alliansregeringen. Sedan dess har flera utredningar påtalat att ett centrum som samlar arbetsmiljökunskap behövs, bland dem Pensionsåldersutredningen våren 2013. Även LO har pekat på det behovet.

Enligt regeringens direktiv ska det nya centrumet inte bedriva forskning i egen regi eller finansiera forskning, bara sammanställa kunskap som andra har tagit fram.

– Det är ingen helt enkel gränsdragning, säger Kristina Lovén Soldén, utredare vid TCO som ingår i utredningens referensgrupp. TCO anser att forskning ska bedrivas vid universitet och högskolor, men centrumet ska samverka med forskningen och kunna komma med förslag och idéer om vad man ska forska på.

– Vi vill att centrumet ska ta ett samlat grepp för att förstå komplexiteten i arbetslivet, säger Sten Gellerstedt, utredare vid LO:s arbetslivsenhet. Det behövs en hel kedja, från det att ett problem i arbetsmiljön lyfts upp fram till dess att lösningar tas fram, och i den kedjan bör arbetsmarknadens parter finnas med.

LO vill absolut inte att det nya centrumet ska begränsas till att enbart förmedla kunskap till arbetsplatserna – det ska tvärtom ligga i frontlinjen och driva på för ny kunskap. Men det är inte mer grundforskning som behövs, utan snarare praktiskt tillämpbar forskning. Enligt LO gjorde omläggningen av forskningspolitiken 2001 att arbetslivsforskningen blev en mer akademisk disciplin, och att klyftan mellan vetenskapen och dess praktiska nytta vidgades.

Enligt direktiven ska centrumet placeras i en myndighet eller ett lärosäte som finns redan i dag. Vilket det blir har regeringens särskilda utredare Maria Stanfors inte tagit ställning till.

– Men om det blir vid ett lärosäte, så bör det vara vid ett lärosäte där det finns bred arbetsmiljökompetens som omfattar fler olika vetenskapliga discipliner, säger Kristina Lovén Soldén. Alltså inte bara medicinsk forskning, utan också forskning om exempelvis social och organisatorisk arbetsmiljö.

Regeringen kommer inte att anvisa några nya pengar för det nationella centrumet. Det ska finansieras genom ”omprioritering av befintliga medel på berörda anslag inom området”, enligt direktiven. Det ser de fackliga representanterna i utredningens referensgrupp som olyckligt.