Få utstationerade söker yrkesintyg

STOCKHOLM 20160720 Byggkranar i solnedgÂng i centrala Stockholm Foto: Izabelle Nordfjell / TT / kod 11460

Foto: Izabelle Nordfjell/TT

Byggnadsarbetare från andra EU-länder kan få intyg som ska ge full lön. Men förra året skrevs bara drygt hundra sådana intyg ut. Samtidigt hade 18 000 utländska byggnadsarbetare ett uppdrag här.

LÄS OCKSÅ Okej att betala utländska arbetare 88 procent av lönen

Eftersom byggparterna har svårt att komma överens när det gäller löner blev de så kallade erkännandeintygen den kompromiss man kom fram till 2010 för att ge utländska byggnadsarbetare chans att få intyg på sina kunskaper och som kan ge full lön. (Se ordlistan här nere.)

Men kompromissen har fått föga genomslag. Enligt Arbetets granskning av siffrorna utfärdades 102 intyg förra året. Samtidigt som över 18 000 utländska byggnadsarbetare jobbade här under samma period enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Och i den ingår endast registrerade utstationerade företag. Svenska företag som anställer utländsk arbetskraft är alltså inte inräknade här.

I snitt utfärdas 80 intyg om året. Och då gäller majoriteten av intygen maskinförare som inte får arbeta på en svensk arbetsplats annars. Till skillnad från yrkesbevis är intyget heller inte reglerat i något avtal.

– Utländska byggnadsarbetare är här med vetskapen att kräver de full lön, genom att söka erkännandeintyg, får de en enkel biljett hem. De vågar alltså inte söka det här, säger Christer Carlsson, ombudsman på Byggnads avtalsenhet.

LÄS OCKSÅ ”Överraskande att det stupade på Byggnads upplägg” – forskaren Kerstin Ahlberg

Enligt Sveriges byggindustriers (BI) förhandlingschef Mats Åkerlind är ”företeelsen” med utländsk arbetskraft liten. Han hänvisar till organisationens egna undersökningar om att den utgör 4 procent av arbetskraften.

Och av dem var endast 102 kompetenta nog förra året?
– Nej, det är så många som velat ha det prövat. Man måste vara intresserad av att skaffa ett intyg. Jag kan inte yttra mig om enskilda individer, men det kanske finns en tröskel mot att sätta sig i skolbänken.

Han säger också att Byggnads inte är särskilt intresserat av systemet med erkännandeintyg.

– Det är ett av skälen till att det inte fungerar.

Christer Carlsson från Byggnads har en annan uppfattning. Enligt honom är i stället den utländska arbetskraften omfattande, särskilt i storstäderna och på stora byggarbetsplatser. Han anser att många är välutbildade och mycket väl i nivå med de svenska yrkesarbetarna.

– Vi har velat diskutera med BI, men de hävdar envist att det är svenskt yrkesbevis som gäller för full betalning för att det står så i avtal. Vi tolkar avtalet som att det handlar om kompetens i nivå med svenskt yrkesbevis. Men vi har inte kommit överens. Enligt oss innebär det att man i praktiken diskriminerar utländsk arbetskraft som har relevant utbildning.

Utfärdade erkännandeintyg

2015: 102, 2014: 61, 2013: 35, 2012: 106, 2011: 93

Källa: Byggindustrins yrkesnämnds årsredovisningar

Liten byggordlista

Yrkesbevis. Ett intyg på att man genomgått grundutbildning, till exempel gymnasieskolans byggprogram samt en färdigutbildning som lärling, som varierar mellan 1,5 och 2,5 år beroende på yrke.

Yrkesutbildningsavtalet. Det kollektivavtal som bland annat reglerar vad som krävs för svenskt yrkesbevis. Är elva år gammalt. Parterna har inte lyckats förhandla fram ett nytt.

BYN. Byggnadsindustrins yrkesnämnd, partssammansatt organisation vars verksamhet styrs av yrkesutbildningsavtalet. Och de som utfärdar samtliga intyg och bevis. Utöver byggparterna är även Maskinentreprenörerna och Seko med.

Erkännandeintyg. Utländska arbetare som kan visa intyg/betyg/certifikat på relevant utbildning samt två års erfarenhet i yrket får söka intyget. Att bara söka kostar 2 500 kronor i handläggningsavgift till BYN, oavsett hur det går. Det kräver en rad dokument på originalspråk samt på engelska eller svenska. Ger samma rättigheter som ett yrkesbevis.

Validering. Den som arbetat länge kan göra ett teoriprov och på så sätt få sina yrkeskunskaper validerade. Gäller även utländska arbetare. Det teoretiska provet är dock på svenska.

Yrkesarbetare. Enligt byggavtalet är det en person som har yrkesbevis, som regleras i yrkesutbildningsavtalet (se ovan). Får full lön.

Övriga arbetstagare 1. Det är till den här gruppen som Sveriges Byggindustrier vill att alla utstationerade ska räknas såvida de inte har yrkesbevis. För den som fyllt 19 år och kan styrka att hen jobbat i branschen i minst tolv månader. Får 88 procent av lönen.

Sandra Lund
08-725 52 12 Twitter: @lundasandra

Kommentera den här artikeln