Foto: Nora Lorek/TT Grafik: Arbetet Klicka på bilden för att se den större.

Arbetare med kort utbildning trängs undan från många enkla jobb. Var tredje arbetstagare i Sverige ser sig som överkvalificerad – vilket är en hög andel internationellt sett. 

Klyftorna blir allt större mellan grupper med olika utbildningsnivåer. Arbetslösheten bland personer som saknar avslutad gymnasieutbildning ligger strax över 20 procent. Däremot går mindre än 5 procent av de högskoleutbildade och knappt 7 procent av dem med gymnasieutbildning arbetslösa.

De stora skillnaderna är ett ofta använt argument bland dem som hävdar att de behövs fler ”enkla jobb”. Men nyligen publicerad statistik från industriländernas samarbetsorganisation OECD visar att den svenska arbetsmarknaden plågas av omfattande matchningsproblem som kan bidra till gapen mellan olika grupper.  Materialet visar att 34 procent av de sysselsatta i Sverige uppger att de är överkvalificerade för sitt jobb.

Att anställda är överkvalificerade är påtagligt vanligare här än i våra nordiska grannländer och Tyskland. Inhemska studier från forskare vid Institutet för Social forskning vid Stockholms Universitet visar också att inslaget av över-utbildning på den svenska arbetsmarknaden ökat betydligt.

– I mitten på 70-talet dominerades arbetsmarknaden av lågt utbildade personer samtidigt som det fanns många arbetstillfällen med låga kvalifikationskrav. Dessa matchades ihop väl. Sedan dess har både utbildningsnivån och utbildningskraven kontinuerligt ökat, säger sociologiprofessorn Michael Tåhlin.

Uppgraderingen av både befolkningens utbildning och arbetsmarknadens krav har gjort att utrymmet för felmatchningar –
exempelvis genom att en högskoleutbildad person tar ett jobb som i grunden bara kräver gymnasiekompetens – har ökat.

– Dessutom har de två trenderna gått i olika takt. Utbildningsnivån har höjts snabbare än utbildningskraven. Det har ökat inslaget av överutbildning, säger Michael Tåhlin.

Enligt honom har denna utveckling betydande konsekvenser för konkurrensen mellan olika grupper. Personer som saknar gymnasieutbildning har fått allt svårare att konkurrera.

– Andelen personer i lågkvalificerade jobb som har längre utbildning än jobbet kräver har ökat kraftigt under senare decennier. Det finns fortfarande många enkla jobb som bara kräver grundskola men dessa går inte primärt till personer som själva bara har sådan utbildning, säger Michael Tåhlin.

Mikaela Almerud, högskoleexpert på Svenskt Näringsliv, hävdar att matchningsproblem i form av överkvalificering har gjort tydliga avtryck i det senaste decenniets sysselsättningsutveckling.

– Våra resultat visar att hela nettotillväxten av enkla jobb har tillfallit personer med högre utbildning än den som krävs, säger Mikaela Almerud.

Hon påpekar att undanträngning bara är en av flera negativa konsekvenser av utvecklingen.

– Även personerna som får jobb som de är överkvalificerade för drabbas, eftersom de går miste om den högre lön som deras utbildning skulle kunna ha gett. Dessutom blir produktiviteten lägre, eftersom människors fulla potential inte används, säger Mikaela Almerud.

LO-ekonomen Thomas Carlén poängterar även han att en betydande del av den höga arbetslösheten bland personer utan gymnasieutbildning beror på växande överkvalificering.

– Dessutom har långvarigt låg efterfrågan på arbetskraft förvärrat läget. När efterfrågan är svag så måste fler personer med längre utbildning söka sig neråt i kravhierarkin för att hitta ett jobb, säger han

Enligt LO-ekonomen skulle den omvända situationen – en längre period med högtryck på arbetsmarknaden – leda till att högutbildade personer kan röra sig uppåt på arbetsmarknaden, vilket i sin tur skulle frigöra lågkvalificerade jobb för personer med lägre utbildning.

– Det är ett missförstånd att tolka den höga arbetslösheten bland kortutbildade som ett tecken på att det behövs fler ”enkla jobb”. Fler kvalificerade jobb skulle förbättra matchningen över hela arbetsmarknaden, säger Thomas Carlén.

Anders Eld