Foto: Christine Olsson/TT

Stockholms län har störst inkomstklyftor i landet, visar en ny LO-rapport.

Danderyd, Lidingö, Stockholm, Båstad och Nacka. Fyra av de fem kommuner med störst inkomstklyftor i landet ligger i Stockholms län. Stockholm är också det län där inkomstojämlikheten är som störst överlag. Det visar en färsk LO-rapport som utgått från statistik från SCB.

– Det enklaste svaret är att vi har landets ekonomiskt rikaste och ekonomiskt svagaste i vårt län, säger Stefan Hansson, förste ombudsman på LO-distriktet i Stockholms län.

Näst störst inkomstklyftor har Skåne län, följt av Västra Götaland och Uppsala. Lägst inkomstklyftor har Norrbotten som har sällskap av Västernorrland, Gävleborg och Västerbotten.

Rapporten är ett steg för att förverkliga LO:s kongressbeslut från tidigare i år om att lägga mer fokus på jämlikhetsfrågor. Författaren, LO-ekonomen Anna Almqvist, har inte analyserat bakomliggande förklaringar till varför inkomstklyftorna är olika stora i landet.

Men det finns tidigare forskning om varför inkomstskillnader på nationell nivå i Sverige har ökat de senaste årtiondena. Kapitalinkomster har blivit både större och mer koncentrerade till toppen. Samtidigt har skatter blivit mindre omfördelande och förändringar i så kallade transfereringar, olika typer av bidrag och arbetslöshets- och sjukförsäkringar, har gjort att en del av befolkningen halkar efter, enligt LO-rapporten.

– Utan att ha tittat mer i detalj på vad som ligger bakom utvecklingen i Stockholmsregionen tror jag att båda de här faktorerna påverkar, säger Anna Almqvist.

Att Norrbottens län har lägst inkomstklyftor i landet kan enligt Per-Erik Johansson, ordförande för LO-distriktet i Norra Sverige, bero på att det inte finns samma ojämna fördelning mellan kust och inland som i en del andra Norrlandslän.

– En förklaring är säkert gruvindustrin i Malmfälten. Det lyfter upp inlandet i Norrbotten jämfört med till exempel Västerbotten.

Måttet som använts i rapporten är den så kallade Gini-koefficienten. Måttet går från en skala på 0 till 1. Om värdet är 0 har alla samma inkomst, är värdet 1 har en person hela landets inkomst.

För Stockholms län är värdet 0,35, för Norrbotten med lägst klyftor är värdet 0,25. För Sverige som helhet ligger måttet på 0,30.

Rapporten visar att inkomstklyftorna är större i storstadsregionerna. I landsbygds- och glesbygdsområden är inte klyftorna lika stora, men däremot är den relativa fattigdomen hög. Relativt fattiga är de som har en inkomst på under 60 procent av medianinkomsten i Sverige.

– Den intressanta trenden är att ojämlikhet är ett problem i hela Sverige, men att utmaningarna ser olika ut, säger Anna Almqvist.