Mer företagshälsovård ska minska sjukfrånvaron

Vid 15-tiden på måndagen lämnade LO, PTK och Svenskt Näringsliv en avsiktsförklaring till regeringen om vad de kan göra för att minska sjukfrånvaron. Stärkt företagshälsovård är den insats som gläder LO mest.

Avsiktsförklaringen består av tre delar.

Den första beskriver vad parterna på den privata arbetsmarknaden gör redan i dag. Det handlar om det gemensamma bolaget Prevent, som stöder arbetsgivare och skyddsombud i arbetsmiljöarbetet, om forskning som finansieras genom försäkringsbolaget AFA, och om utbildning av arbetsgivare och skyddsombud. Den privata sektorn har klart lägre sjukfrånvaro än den offentliga, något som Svenskt Näringsliv betonar starkt, och även LO:s avtalssekreterare stämmer in i.

– Vi gör faktiskt väldigt mycket för att hålla människor friska, det är värt att påminna om, säger Torbjörn Johansson. Vid årsskiftet anslog vi till exempel 75 miljoner kronor för utbildning av skyddsombud och chefer.

Den andra delen i avsiktsförklaringen beskriver vad parterna vill göra framöver. Det handlar om att Prevent ska stödja företagen ännu mer för att ta tillvara de anställdas arbetsförmåga, sprida forskningsresultat bättre och utveckla statistiken om sjukfrånvaro.

–  Men mest värdefullt för LO:s del är att fler ska få företagshälsovård, och att företagshälsovården ska bli bättre, säger Torbjörn Johansson.

Den tredje delen klargör vad fack och arbetsgivare anser att regeringen bör göra. Bland annat att ge en myndighet tydligare ansvar för det förebyggande arbetet, och att bidra till stärkt företagshälsovård. Parterna efterlyser större stabilitet i sjukförsäkringen, men till skillnad från fack och arbetsgivare i den kommunala sektorn ger de inte förslag om hur Försäkringskassan ska arbeta med sjukskrivningar.

– Avsiktsförklaringen visar åt vilket håll vi vill gå, säger Torbjörn Johansson. Men vi har målat med bred pensel, eller roller. Det här måste konkretiseras – i diskussioner mellan LO och Svenskt Näringsliv, i förhandlingar mellan fackförbunden och deras motparter, och av Prevent och AFA.

LO, PTK och Svenskt Näringsliv har inte beräknat några kostnader för de insatser de föreslår. Enligt Torbjörn Johansson är det svårt att göra: En del åtgärder kan kosta, medan andra kan minska kostnaderna genom att sjukfrånvaron sjunker.

– Vi förutsätter att regeringen nu drar tillbaka sitt förslag om en sjukskatt, säger Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv.

Svenskt Näringsliv har protesterat kraftigt mot föreslaget från i våras om att arbetsgivarna skulle betala 25 procent av sjukpenningen för anställda som är sjuka mer än 90 dagar. Annika Strandhäll har lovat att reformen dras tillbaka om fack och arbetsgivare kan enas om åtgärder som är lika effektiva.

– Jag tycker att det ser bra ut, säger ministern i en första kommentar efter att alla parter nu har lämnat sina avsiktsförklaringar.

Besked om regeringen verkligen drar tillbaka reformen väntas senare i den här veckan. Sedan reformen lanserades har Försäkringskassan visat att ökningen av sjukpenningtalen börjat mattas av, något som kan göra det lättare för regeringen att backa från det kritiserade förslaget.

Fack och arbetsgivare i den offentliga sektorn lämnade sina avsiktsförklaringar till socialförsäkringsministern i fredags, läs mer här >>

Mårten Martos Nilsson
08-725 52 13

Kommentera den här artikeln

  • Tobias

    Kör på nu. Stanna inte vid huvudleden utan se till så att företagshälsovården blir värd något och se för h….e till så att dessa läkare är oberoende och opartiska när man nu skall sjösätta denna reformen. BASTA!

  • Tobias

    Makteliten håller varandra om ryggen och smörjer varandra. Oavsett om man förtjänar det eller inte. Var kommer alla pengarna ifrån? Jo, från de lönekostnader företagen sparar när de sparkar ut 1000-tals anställda i otryggheten.

    Sedan säger borgerliga politiker att man måste hålla tillbaka sjuk- och arbetslöshetsersättningar för att ”motivera” folk att arbeta och inte ligga samhället till last.
    Ericssons vd får sparken då styrelsen är missnöjd med vad han presterat.
    För att inte ha utfört vad han förväntats göra på sin anställning får han över 28 miljoner när han slutar.

    28 miljoner för dåligt jobb. Vad får en sjuk eller arbetsskadad för ersättning etter hårt arbete och slit som gör dig skadad?