AD klarar inte av ärenden gällande sexuella trakasserier. Det anser DO som tycker att domstolen ska ta hjälp av EU.

Arbetsdomstolen, AD, senaste dom om sexuella trakasserier föll i slutet av maj. Då valde AD att inte vända sig till EU-domstolen för ett så kallat förhandsavgörande, vilket Diskrimineringsombudsmannen, DO, ansåg nödvändigt.

– Det behövs vägledning från EU-domstolen för att AD ska säkerställa att svensk rätt och domarna är förenliga med EU-rätten, säger Martin Mörk, chef för processenheten på DO, till tidningen Lag & Avtal.

DO anser att det finns flera frågetecken kring de ärenden som gäller sexuella trakasserier. Till exempel vem som bär ansvaret för en sexuell jargong på jobbet. Svensk lagstiftning ställer oftast hårdare krav än EU-rätten, säger Martin Mörk till Lag & Avtal.

– I Sverige har man sagt att det uppenbart ska vara frågan om en kränkning eller att det ska finns ett krav på insikt hos den som trakasserar. Frågan är om inte det är för högt ställda krav.

Endast vid ett fåtal ärenden har AD vänt sig till EU-domstolen för råd, och aldrig vad gäller sexuella trakasserier. Cathrine Lilja Hansson, AD:s ordförande, påpekar att behovet av att ställa frågor till EU-domstolen avgörs från fall till fall.
– Jag kan förstå att DO är intresserad av att få svar på ett antal frågor. Men vi kan bara ställa frågan om den är relevant i just ett specifikt mål. Det här är ingen seminarieövning. Vi ska inte besvära EU-domstolen om det inte behövs, säger hon till tidningen.