EbruYigitFackligt anslutna drabbas av summariska utrensningar och kollektiva bestraffningar. Det förklarar Ebru Yigit, facklig företrädare för många av de tusentals tjänstemän som nu förlorat sina arbeten. 19 fackförbund förbjöds nyligen.

Den turkiska fackföreningsrörelsen skakas liksom många andra delar av samhället av utrensningar i kölvattnet av det misslyckade kuppförsöket den 15 juli.

Nyligen förbjöds 19 fackförbund och medlemmar har sparkats. Totalt har 70 000 statligt anställda förlorat jobbet.

Enligt lagen får regeringen inte förbjuda en fackförening, det kan bara avgöras i domstol eller i parlamentet. Men det råder undantagstillstånd i landet, vilket ger president Erdogan och hans regering möjlighet att gå förbi domstolar och parlamentet. Nu styr de landet genom så kallade dekret.
–Enligt författningen har regeringen inte rätt att förbjuda en fackförening. Vad som pågår är godtyckliga förbud och summariska utrensningar, en ren kollektiv bestraffning av fackanslutna, som strider mot lagen, förklarar Ebru Yigit, ledamot i det oppositionella lärarfacket Egitim-Sens verkställande utskott samt ordförande för fackets kvinnoorganisation.

Hennes eget förbund har inte förbjudits, men i förra veckan fick 144 medlemmar sparken. Förklaringen var att 134 av de uppsagda medlemmarna hade haft konton i en bank som av regeringen misstänks ha kopplingar till den muslimska Gülenrörelsen, utpekad för att ligga bakom det blodiga kuppförsöket. De övriga 10 medlemmarna är universitetslärare som skrivit under en fredsappell för att få ett stopp på inbördeskriget i landets kurdiska regioner.

När Arbetet når Ebru Yigit på fackets centralkontor i Ankara har hon precis kommit tillbaka från vad hon beskriver som en Kafkalik förhandling på utbildningsdepartementet.
Turkiska fack när jag fick höra de absurda anklagelserna hos arbetsgivaren i dag, säger hon.

Ebru Yigit berättar att vissa av medlemmarna inte ens hade något konto hos den misstänkta banken, utan enbart betalat sin hyra genom banken, fått ett bostadslån eller bara råkat ta ut pengar från en av bankens automater.

Egitim-Sen har cirka 115 000 medlemmar och är största medlemsförbund i de offentliganställdas centralorganisation (KESK), som också drabbats av massavskedanden av okända skäl. Till saken hör att både lärarfacket och centralorganisationen är vänstersekulära och övertygade motståndare till all slags islamism. Inte minst den så kallade Gülenismen och den islamism som president Recep Tayyip Erdogans regeringsparti AKP står för.
–Jag kan inte föreställa mig att vi haft en enda medlem med islamistiska sympatier. Vi lever i två olika världar, säger Ebru Yigit.

Men jämfört med medlemmar i det mindre lärarfacket Aktif Egitim-Sen, som tillsammans med 18 andra fackföreningar förbjöds häromdagen genom ett dekret, har hennes medlemmar kommit undan mycket billigt. Hela 18 000 medlemmar i det mindre facket får sparken enligt regeringens dekret.
–Det är i princip samtliga aktiva medlemmar, säger Ebru Yigit.

Arbetet har sökt ordföranden för Aktif Egitim-Sen,  Osman Bahçe, via telefon och sociala medier utan framgång. Fackets och hans välbesökta twitterkonton med över 11 000 följare verkar inte haft någon aktivitet på två veckor.
Anklagelserna om samröre med den förbjudna Gülenrörelsen är ren nonsens, hävdar de förbjudna facken och tar bestämt avstånd från rörelsen och den misslyckade militärkuppen. Det är det sista uttalandet på deras respektive hemsida innan de släcktes ned 20 juli.

Kan de förbjudna facken inte ha något samröre med Gülenrörelsen?
–Det har ingen betydelse, oavsett om anklagelserna mot dem är sanna eller inte har regeringen inte rätt att förbjuda fackföreningar och säga upp tiotusentals medlemmar från deras jobb genom dekret. Det kan vi aldrig acceptera, understryker Ebru Yigit.

Har ni något samarbete med de förbjudna facken?
–Självklart stödjer vi dem. Vi träffade det förbjudna lärarfackets ordförande nyligen för att visa vår solidaritet.
Utnyttjar regeringen kuppförsöket för att komma åt facken?
–Ja, absolut. Hela den politiska och fackliga oppositionen står i skottgluggen för Erdogans planer för landet efter den misslyckade kuppen. Han började med Gülenister, men nu ger han sig på våra medlemmar, säger Ebru Yigit.

Gülenrörelsen

+ Den muslimska Gülenrörelsen grundades I slutet av 1970-talet I Turkiet av Fettullah Gülen.
+ Gülen har många anhängare i Turkiet och president Recep Tayyip   + Erdogan anklagar författaren och den religiöse uttolkaren för att ligga bakom kuppförsöket.
+ Rörelsen förnekar dock inblandning i kuppförsöket och säger att den är anhängare av demokrati och motsätter sig militära ingripanden.
+ Dagstidningen Zaman, som var en viktig röst för rörelsen, beslagtogs tidigare i år av den turkiska staten.
TT