Det råder stor brist på arbetskraft. För svenska löntagare kan det leda till mer pengar i plånboken.

– Med all sannolikhet kommer det att driva upp löneglidningen och därmed öka kostnadstrycket i ekonomin, säger Konjunkturinstitutets (KI) nytillträdde generaldirektör Urban Hansson Brusewitz.

Det råder högkonjunktur i Sverige — och utvecklingen kommer att fortsätta uppåt. Det spår KI i sin senaste konjunkturbarometer. Myndigheten räknar med att Riksbanken nästa år börjar höja räntan och att inflationsmålet om två procent uppnås 2018.

Samtidigt visar barometern att företagen rapporterar den största bristen på arbetskraft sedan januari 2008. Det kan ge skjuts åt inflationen genom höjda löner, enligt Hansson Brusewitz,

– Det är naturligt att det stramare läget på arbetsmarknaden kommer att leda till något högre löneökningar, säger han.

Den närmaste tiden väntas arbetslösheten minska. Samtidigt beskriver KI integrationen av nyanlända som en utmaning för konjunkturen. Under 2018 spås arbetslösheten öka på nytt till följd av att det stora antalet asylsökande som beviljats uppehållstillstånd i Sverige i ökande takt börjar komma ut på arbetsmarknaden.

– Vi har ett problem med stor strukturell arbetslöshet hos vissa svaga grupper, inte minst nyanlända men också bland personer med funktionsnedsättning och unga. Det här strama läget kan underlätta för de här grupperna att komma in på arbetsmarknaden. Å andra sidan såg vi en demografisk chock i fjol i och med den höga asylinvandringen, som kommer att spä på problemen.

Resultatet i den brittiska folkomröstningen om utträde ur EU överraskade KI som räknat med att en majoritet skulle rösta för att stanna. Därför kan myndighetens tillväxtprognos skrivas ned något i augusti. Det rör sig dock om marginella justeringar.

– Samtidigt vi kan förvänta oss en betydligt svagare tillväxt i Storbritannien och det påverkar svensk export.