Vem ska räknas som undersköterska? Striden fortsätter. På flera håll i landet demonstrerar kommunanställda mot sin kommuns tolkning av avtalet. 

 

LÄS OCKSÅ:

Baudin grillades om undersköterskelyft

SKL och Kommunal i tvist om tydlighet i avtal för uskor

Oklart vem som ska räknas som uska vid löneökning 

Det nya avtalet för alla anställda i kommuner och landsting skulle ge en “rejäl extra löneökning” för undersköterskorna. Med en extra pott på i snitt 500 kronor i månaden kallades undersköterskorna avtalets stora vinnare. Men när löneförhandlingarna har fortsatt på lokal nivå har vissa arbetsgivare enbart velat ge extrapotten till anställda med arbetstiteln undersköterska, som Arbetet tidigare berättat. Andra utbildade undersköterskor, men med titlar som exempelvis boendestödjare och arbetshandledare, får nu förhandla lokalt om de ska få del av potten. Det kan handla om så många som 30 procent av undersköterskorna i en kommun.

– Jag tycker det är kränkande. Det är ungefär som om vi inte är värda någonting på våra arbetsplatser, säger Maria Nordberg, som demonstrerat utanför förhandlingsrummet i Västerås kommunhus, till TT.

Hon anställdes som undersköterska i kommunens dagverksamhet men eftersom arbetstiteln sedan dess ändrats till boendestödjare, riskerar hon att stå utan extra pengar.

– Ändå är kravet att vi ska vara undersköterskor. Vi anställs därför att vi är undersköterskor. I många andra kommuner har många fått sin löneökning, oavsett titel. Vissa lokala förhandlingar är klara, andra pågår eller har lagts på is över semestern.

Även på andra håll protesterar nu undersköterskor i samma situation. På fredag är det exempelvis dags i Östersund. ”Kommunals avtal blev ju så bra, ja för vissa,” skriver sektionen i sin inbjudan.

– Det känns som om jag inte är lika mycket värd som någon som till exempel jobbar inom äldreomsorgen, säger Susanne Olofsson, undersköterska med titeln boendehandledare inom funktionsstödsförvaltningen, till P4 Blekinge.

Hon demonstrerade i Karlskrona förra fredagen.

– Det är nästan så man är sugen på att byta arbetsgivare eftersom jag skulle tjäna 18 000 mer under tre år med den löneökning som undersköterskorna får, fortsätter hon.

Enligt Kommunals förhandlingschef Johan Ingelskog är det först i år som den flora av olika titlar som vuxit fram inom omsorgen kommit att få praktisk betydelse. Han hänvisar till en klausul i avtalet som säger att personer som uppenbart utför en undersköterskas arbete också ska inkluderas. Att avgöra vilka som gör en undersköterskas arbete på central nivå är omöjligt, anser han.

– Jag förstår att folk är förbannade när de möter en motpart som inte är villig att diskutera. Det här innebär att vid varje anställning kommer det att bli avgörande vilken titel man får, säger han till TT.

Men varken Johan Ingelskog eller arbetsgivarsidans förhandlingschef Niclas Lindahl, SKL, säger sig vara särskilt oroade, utan tror att de som verkligen arbetar som undersköterskor kommer att få sin pott.

– I vissa kommuner har de valt andra titlar och för dem har vi sagt att man måste ta en lokal diskussion. Arbetsgivare som tidigare bytte titlar ska inte nu kunna säga att “vi har inga undersköterskor”, säger Niclas Lindahl.

Lika optimistiska är inte undersköterskorna eller de lokala fackliga förhandlarna.

– Vi har märkt i förhandlingarna att arbetsgivarna försöker snäva in vilka som ska räknas som undersköterskor. Det är olyckligt att de gör så här och väljer att inte betala för den kompetens de anställda har, säger Jessica Klemetsson, ordförande för Kommunal i Stockholms län till TT.
TT/Arbetet