Martin Lindgren. Foto: Claudio Bresciani/TT

Arbetsgivarna invände mot piloternas varsel och försköt genom åtgärden strejken i flera dygn. Därmed drabbade den resenärerna hårdare. – Det är inte omöjligt att det var en cyniskt drag från arbetsgivarna, säger Martin Lindgren, ordförande i Svensk Pilotförening.

Charles de Gaullles-flygplatsen i Paris kl. 22.00 i fredags kväll vid gaten till SAS-planet. Allt mer irriterade flygpassagerare har väntat i ett par timmar på att bli ombokade eller slussade till hotell.

Nu, ett par timmar efter planets ordinarie avgångstid, kommer kaptenen och styrmannen gående mot mot utgången vid gaten och möts av starka burop. Stämningen är så hätsk att de inte vågar sig ut i vänthallen utan återvänder tillbaka till planet, berättar ett ögonvittne för Arbetet.

Martin Lindgren, Svensk Pilotförenings ordförande, ger Arbetet en första längre intervju om konflikten. Han anser att arbetsgivarna har agerat för att vända opinionens ilska mot piloterna.

– Vi hade varslat till tisdagen den 7 juni, men arbetsgivarna fann ett mindre formaliafel i varslet. Trots att vi förhandlade valde motparten att spela ut kortet och hotade med fredspliktinvändning om vi inte drog tillbaka varslet.

– De gjorde draget för att strejken skulle bryta ut senare och inledas på fredagen den 10:e och kunna skylla på motparten när konflikten drabbade resenärer på väg ut på semester.

– Det är inte omöjligt att det var ett cyniskt drag från arbetsgivarna, säger Martin Lindgren.

För pilotfacket handlar årets avtalsrörelse om att återta en del av den lönesänkning som de ställde upp på när SAS stod nära konkurs 2012. Deras löner sänktes med drygt 8 procent, som motsvarar en tappad månadslön om året.

När övriga arbetsmarknad året därpå fick en treårig uppgörelse som sammanlagt gav 6,8 procent var piloterna insydda i en krisuppgörelse.

De hade frysta löner 2013 och 2014, och fick en mindre löneökning 2015. Sammanlagt räknar de med att ha förlorat närmare 20 procent i jämförelse med om de haft kvar sina gamla löner och fått samma lönelyft som övriga arbetsmarknaden.

Det är en stor uppoffring, menar piloterna, som dessutom gått med på försämrade pensionsvillkor. De har gått över från förmånsbestämd avtalspension till premiebestämd. Det är bakgrunden till lönekraven på 3,5 procent när övrig arbetsmarknad endast fått 2,2 procent. Det är också den norm som Medlingsinstitutet följer.

Men var ni inte medvetna om att ingen fått mer än märket i det medlingar som förekommit i årets avtalsrörelse?
– Vi var medvetna om procenten, men vi hade inget val. När vi hade varslat kontaktade Medlingsinstitutet parterna och föreslog medlare. Det är praxis. Vi hade alltså inget val.

Känns det som om ni hamnat under tvångsmedling?
– Vi vill lösa konflikten och få en överenskommelse med SAS. Men det känns som om vi står mot både Svenskt Näringsliv och Medlingsinstitutet och inte bara mot arbetsgivarna.

Martin Lindgren är upprörd över den information som arbetsgivarna sprider om konflikten. Ur piloternas perspektiv har de ställt upp mer än andra för att rädda SAS. Som exempel hänvisar han till att både kabinanställda och markpersonal har kvar sina förmånsbestämda avtalspensioner.

Piloterna framhärdar i sin högre lönekrav på 3,5 procent, trots att andra yrkesgrupper i branschen fått nöja sig med märket på 2,2 procent. Det är inget som Martin Lindgren vill kommentera.

– Jag har inte full insyn i de förhandlingarna. Men det står klart är att SAS-piloterna har bidragit överlägset mest till företagets krislösning. Ingen annan personalgrupp har avstått så pass mycket.

Han vill också nyansera den bild som arbetsgivarna i Svenska Flygbranschen spridit om piloternas löner. Snittlönen ligger nära 80 000 kronor, enligt motparten.

Lönetrappan för dem som anställts 2013 och senare börjar på knappt 29 000 kronor. Efter 13 år är lönen 56 000 kronor. Detta gäller styrmän, men den som befordras till kapten har 30 procent mer, alltså kring 70 000 kronor.

– Lönerna ligger långt under konkurrerande lågprisbolag, som Norwegain, Lufthansa Cityline och Easyjet.

Men speglar inte lönerna marknaden där nyutbildade piloter har svårt att få arbete?
– I Europa har lönerna pressats ner, men i andra delar av världen stiger lönerna snabbt uppåt. Arbetslösheten ska inte heller styra vad vi parter på arbetsmarknaden kommer överens om.

På måndagseftermiddagen stod det klart att SAS ställer in 240 flyg kommande dygn på grund av konflikten. 25 000 passagerare drabbas.

Från andra lokala fack i SAS bekräftar man att piloterna fått gå med på kraftiga försämringar vid krisuppgörelsen 2012, men att de andra facken hade mycket mer marknadsmässiga avtal, deras villkor stämde överens med vad andra har på arbetsmarknaden. De kunde därför inte göra lika stora justeringar.

Fackliga källor i SAS bekräftar också bilden av en lönesänkning för piloterna, men framhåller också att vid avtalsrörelser i början av 2000-talet fick piloterna mycket högre löneökningar än andra på arbetsmarknaden.

Både kabinpersonal och marktjänstemän har nya avtal på 2,2 procent. Om piloterna går med på samma löneökning innebär det för många enskilda piloter både att man flyttas upp i tariffen och därtill får löneökningen på 2,2 procent.

LÄS OCKSÅ

Pilotstrejken fortsätter

400 SAS-piloter går i strejk

Piloterna vill spränga märket i småbitar

”2,2 procent är det märke som gäller”

Flygstrejk hotar fotbollsfans EM-närvaro