EU begränsar extratjänster

Vårdbiträde men inte vaktmästare. Barnskötare men inte receptionist. EU:s statsstödsregler innebär att enkla jobb inte kommer ifråga för extratjänster. De riskerar nu att bli ett slag i luften.

28 578 långtidsarbetslösa finns fortfarande kvar i fas 3 visar Arbetsförmedlingens senaste siffror. Regeringens ambition var att kunna fasa över många av dem till så kallade extratjänster. Men det har hittills gått trögt. Endast 431 extratjänster fanns i slutet av april 2016.

Det har länge varit oklart vilka uppgifter som kan komma ifråga för extratjänsterna. Men Arbetsförmedlingen har nu pekat ut vilka yrkesgrupper inom kommuner och landsting som är möjliga inom regelverket. Det handlar bland annat om barnskötare, fritidsledare, vårdbiträde och elevassistenter.

För att inte strida mot EU:s statsstödsregler måste extratjänsterna skapas i det som är välfärdens kärna – verksamheter som styrs av skollagen, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen – och är offentligt finansierade. Arbetsförmedlingens jurister har prövat om exempelvis en vaktmästare tillhör den verksamhet som måste bedrivas enligt skollagen.

– Våra jurister har gjort tolkningen att det inte är det. Det är sidoverksamhet, förklarar Johan Vikström, verksamhetssamordnare på enheten tjänster och program på Arbetsförmedlingen.

Det innebär att extratjänster som just vaktmästare och receptionist inte är aktuella även om de är på en skola eller ett sjukhus. Flera lite enklare jobb kan inte komma ifråga.

– Ja, precis. Det begränsar möjligheterna. Det blir färre områden där vi kan leta efter platser, så är det, Det gör det svårare att skapa extratjänster, säger Johan Vikström.

Han jämför med de så kallade plusjobben som den socialdemokratiska regeringen skapade 2006. De handlade precis som extratjänsterna om subventionerade anställningar till långtidsarbetslösa.

Men skillnaden var att det rörde arbetsuppgifter som annars inte skulle ha utförts; som att vara skolvärd eller spela bingo med de gamla på äldreboendet.

Mellan januari och oktober 2006, då alliansregeringen lade ned stödåtgärden, skapades 19 700 sysselsättningstillfällen den vägen, visar en utvärdering som gjordes av IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

– När vi ser var plusjobben fanns kan vi konstatera att en stor del av de jobben inte kommer att vara möjliga för extratjänster, säger Johan Vikström.

Samma regelverk som för extratjänsterna kommer att gälla för traineejobben,

– Begränsningen är den samma, men det är inte ett lika stort bekymmer. Traineejobben är riktade mot områden där det råder brist på arbetskraft och mot mer kvalificerade tjänster de ska också kombineras med yrkesinriktade studier.

På Sveriges kommuner och landsting hade man hoppats på en större frihet när det gäller att skapa extratjänster.

– Det finns väldigt många kringyrken som skärs bort nu. Det är den typen av tjänster som man egentligen skulle behöva ha, säger Tor Hatlevoll, på enheten för arbetsmarknad och näringsliv på Sveriges kommuner och landsting,

Sannolikheten är stor att intresset för att skapa extratjänster i kommuner och landsting kommer att vara lågt, bedömer han.

– Att jobba som lärarassistent kräver en del rent utbildnings- och kompetensmässigt. Det har man kanske inte när man har varit borta från arbetsmarknaden i tre, fyra år som det handlar om för att få en extratjänst.

Så intresset från kommuner och landsting är inte särskilt stort?
– Nej, man hittar inte lämpliga platserna där man kan placera långtidsarbetslösa. Det kan bli några få, men inte särskilt många.