Det slutar inte storma kring minoritetsregeringen. I samma veva som den första egna vårbudgeten presenteras sparkas bostadsminister Mehmet Kaplan (MP). Och tidigare S-ordförande Göran Persson anser att Stefan Löfven och hans statsråd inte gör tillräckliga reformer. Själv är statsministern övertygad om att han har slagit in på rätt väg.

Arbetet träffade honom på Rosenbad för en längre pratstund om ideologi, samhällsklyftor och arbetarrörelsens viktigaste fråga: jobben.

Du säger att parterna i avtalsrörelsen ska ta sitt ansvar samtidigt som regeringen delar ut öronmärkta summor som gör att lärarna får större lönelyft. Är inte det inkonsekvent?
– Den satsning vi gör på lärarlöner är unik. Vi gör det för att vi har den situation vi har i skolan. Klarar vi inte av den klarar vi inte av det andra heller. Sett i perspektivet om internationell konkurrenskraft har vi till uppgift att höja landets kunskapsnivå.

När får till exempel vårdbiträden och undersköterskor ta del av högre löner genom budgeten precis som lärare får?
– Det här gör vi specifikt för att vi har så unikt dåliga skolresultat och det kommer inte Sverige att klara. Det är besvärligt för individer och det är besvärligt för landet.

Så ingen annan yrkeskår kan förvänta sig öronmärkta pengar?
– Nej.

Du är emot lägre ingångslöner men ni subventionerar löner för 20 miljarder kronor per år. Hur mycket går det att subventionera fram nya jobb?
– Vi håller just nu på att se över arbetsmarknaden på djupet. Vi vet att vi har matchningsproblem och att människor med låg utbildning har det tuffast. Utrikesfödda med förgymnasial utbildning har en arbetslöshet på ungefär 35 procent medan arbetslösheten bland dem som är födda här och har en högskoleutbildning är väldigt låg. Människor ska i arbete, för deras egen skull och för landets skull. Hur gör vi då? Ja, vi ska inte göra som högern säger och sänka lönerna utan vår poäng är att du ska jobba, men du ska kunna leva på din lön. Då är det bättre att vi subventionerar arbetsgivaren så att kostnaden för att anställa blir lägre.

Nystegsjobb, traineejobb, instegsjobb … är det fortfarande metoder du tror på trots ökade klyftor mellan utrikes och inrikes födda på arbetsmarknaden?
– Det vi behöver fundera över är om vi kanske har för många olika former. Ylva Johansson har jobbat ett tag med att ge Arbetsförmedlingen mer handlingsutrymme att möta individen. Tidigare har det varit alldeles för begränsat av detaljerade regler.

Traineejobben har inte varit någon succé hittills?
– Borgerligheten dömer ut dem men man ska komma ihåg att de egentligen blev klara att använda i slutet av fjolåret. De går inte att döma ut efter ett par månader. Men jag har högre ambitioner, jag hade velat att vi skulle kommit längre. Jag uppmanar kommunerna att faktiskt använda den här möjligheten.

23 procent av kvinnorna i arbetaryrken har visstid och 14 procent av männen. Människor jagar timmar för att kunna försörja sig. Hur ser du på det?
– Utgångspunkten är att du ska ha en tillsvidareanställning för att du som individ ska kunna planera ditt liv. Sedan är det fråga om heltid eller deltid. Heltid ska vara norm men vill du jobba deltid är det en annan sak. Det här håller SKL på att kolla på. För mig är det jätteviktigt. Vi vet att det skiljer enormt mycket mellan kvinnor och mäns möjligheter att jobba heltid. Och det ser vi i slutet av arbetslivet när kvinnor får mycket lägre pension.

Vid jul tog ni krafttag mot den ökade flyktingströmmen. Ni stängde gränser och införde id-kontroller och tillfälliga uppehållstillstånd. Vad är det humana i er flyktingpolitik?
– Att vi står upp för asylrätten. Vi har inte byggt en mur kring Sverige. Det kommer fortfarande hit människor men mycket färre och det var helt nödvändigt. Om vi inte hade gjort detta när vi fick höra från skola, omsorg och vården att det blev överbelastningar hade människor tappat förtroende för välfärdssamhället. Då hade vi haft ännu sämre möjligheter att hjälpa människor som är på flykt.

I ert partiprogram står det frihet, jämlikhet och solidaritet. Kan ni stå för det med den politik ni driver nu?
– Absolut. Vi har inte stängt Sverige. Vi tar emot flyktingar. Men när EU inte fungerar kan inte vi ha hela åtagandet. Vi har gjort en enorm humanitär insats och det ska vi fortsätta med.

Bör personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd få tillgång till välfärdstjänster och ersättningar?
– Allmänt tycker jag att den här diskussionen håller på att gå lite överstyr. Vi måste titta på välfärdssystemet och se vad som inte fungerar bra ur ett migrationsperspektiv. Därför har vi tagit upp föräldraförsäkringen. Det är en sak om du föder barn här men om du kommer hit med ett barn som är fyra, fem år är det bästa för föräldern att hen kommer ut i arbetslivet så fort som möjligt och barnet på förskola.

– Här finns möjlighet att se över reglerna så att man inte kan ta ut bidraget i lika många år som om du hade fött barnet i Sverige. Men att glida över till ett resonemang om att kommer du från ett annat land så ska du ha del av ett annat välfärdssystem, det är fel.

Hur ska personer med tillfälliga uppehållstillstånd få motivation att etablera och integrera sig i Sverige?
– Vårt civilsamhälle är oerhört starkt och därmed finns möjlighet att få många mänskliga kontakter så att tiden här är meningsfull. Vi har också infört att man kan lära sig svenska och om det svenska samhället från dag ett.

Barnfattigdomen ökar i Sverige, enligt en färsk rapport från FN:s barnorganisation UNICEF. Klyftan mellan de mest utsatta barnen och dem som växer upp i genomsnittsfamiljen är större än i våra grannländer. Hur vill du utjämna klasskillnaderna?
– Jag blir riktigt upprörd. Klyftorna växer framförallt för att det är för många som varit arbetslösa och inte haft tillräckliga möjligheter i skolan. Under åtta borgerliga år användes 140 miljarder kronor till att sänka skatterna. Det märks i välfärden. Det som vi kallar socialbidrag i folkmun ökade dramatiskt under den här tiden och det är klart att när färre människor arbetar och ersättningssystemet blir sämre då ökar barnfattigdomen. Nu är det stopp på skattesänkningar och vi ska knäcka arbetslösheten. För när vi knäcker arbetslösheten och människor har råd att försörja sig och vi har en fungerande välfärd kommer vi också åt barnfattigdomen.

Kan ett arbetarbarn som du själv bli statsminister i framtidens Sverige?
– Absolut, varför inte? Det är jag övertygad om.

Vad vill du att 1 maj ska symbolisera i 2000-talets Sverige?
– Möjligheter, framtidstro och en globaliserad värld. Sverige ska stå starkt. Vi ska göra rätt här hemma och vi ska vara med i världen och påverka. Det ska också kännetecknas av våra grundläggande värderingar; människors lika värde, frihet och jämlikhet men också förnyelse.

I korthet

Namn: Kjell Stefan Löfven.

Ålder: 58 år.

Yrke: Statsminister.

Bor: Sagerska huset i Stockholm.

Aktuell: Talar på 1 maj i Göteborg.

Karriär: Ordförande för IF Metall. Vice ordförande Exportrådet. Styrelseuppdrag i Nordiska Metall, Olof Palmes Internationella Center och KTH, bland andra. Partiordförande för Socialdemokraterna sedan 2012.