SKL: Kraftiga skattehöjningar behövs

Lena Micko. Foto: Rickard L Eriksson.

Lena Micko. Foto: Rickard L Eriksson.

Stora skattehöjningar krävs om några år, om inte staten skjuter till avsevärt mycket mer pengar till kommuner och landsting, enligt intresseorganisationen SKL. Finansminister Magdalena Andersson (S) anser att kommunerna fått ”betydande tillskott”.

Tillskottet från regeringen på tio miljarder kronor från nästa år är välkommet, tycker Sveriges kommuner och landsting (SKL). Men pengarna bedöms bara minska behovet av skattehöjningar marginellt jämfört med tidigare prognos, även om Migrationsverket nu sänkt prognosen för hur många flytingar som kommer till Sverige i år.

– Perioden 2018—2019 blir det ett väldigt tryck på kommunernas ekonomi, och vi ser behov av ökad finansiering, säger Bettina Kashefi, chefsekonom på SKL.

Skatten skulle behöva höjas med i snitt 1:82 kronor per intjänad hundralapp, varav knappt häften skulle gå till landstingen och resten till kommunerna, enligt SKL:s nya ekonomiprognos. Det skulle totalt ge 45 miljarder kronor i ökade intäkter.

Visserligen växer kommunernas och landstingen skatteunderlag snabbt både i år och nästa år, när läget på arbetsmarknaden förbättras. Men kostnadsökningarna är efter det större, när befolkningen växer kraftigt främst till följd flyktingmottagandet.

Att Migrationsverket fått mer resurser och därmed kan snabba upp asylprocessen gör att människor snabbare blir kommuninvånare, påpekar Bettina Kashefi. Då flyttas det ekonomiska ansvaret från staten till kommunerna.

På sikt kan en ökad befolkning leda till att fler personer jobbar, vilket är bra för samhällsekonomin. Men det dröjer innan de nya invånarna kommer ut på arbetsmarknaden.

Bostadsfrågan är central för att klara flyktingmottagandet, och det kräver insatser på flera fronter.

– Det finns många planer färdiga där man står beredd att sätta spaden i jorden, men man måste också begripa att bostaden inte står färdig veckan därpå. Därför krävs också många tillfälliga lösningar, säger Lena Micko (S), ordförande i SKL.

Hon framhåller att det finns många goda krafter som arbetar för att allt ska fungera bra ute i kommunerna.

– Men det tar tid, säger hon, och lyfter behovet av mer personal inom allt från skola till tandvården.

Hon upplever att regeringen delar bedömningen av att läget är tufft.

– De tio miljarderna är en hjälp. Men sett över tid är det inte tillräckligt för att hantera de kostnader som finns. En av de frågorna vi driver är behovet av generella statsbidrag, så att vi kan åstadkomma lokala lösningar, säger Micko.

Finansminister Magdalena Andersson anser att de pengar regeringen planerar att skjuta till är ”ett betydande tillskott för kommunerna”.

– Det här är ju den största engångssatsningen som någonsin har varit av de statliga bidragen till kommunerna och det kommer att göra att kommunerna har möjlighet att göra de investeringar som behövs i skolor och vårdcentraler och annat och anställa mer personal, säger hon.

TT: Är det bra att kommunalskatten höjs?
– Det är kommunerna som själva bestämmer om och när de tycker att det är lämpligt att höja skatten, säger Andersson.

TT

Kommentera den här artikeln

  • Simsalablunder

    Ja, staten bör verkligen skjuta till ALLA de medel som behövs. Inte mindre än så och helst redan igår.

    Men inte nog med det. Regler och lagar som dag tvingar regioner och kommuner att börja skära i verksamhet (brukar omskrivas till ”effektivisering”) för att lösa underskott som uppstår genom konjunktursvackor måste bort.
    Finns inget vettig ekonomisk funktion med dessa regler och lagar som helt saknar flexibiliteten för att följa utvecklingen i den reala ekonomin.

    Tack vare dessa regler hamnar man i sitsen att förstöra verklig verksamhet som skapar viktiga reala värden, bara för att precis i stunden försöka lösa vad som är ett bokföringstekniskt underskott.

    Denna tillfälliga ”lösning” skapar i sig ytterligare underskott eftersom skatteintäkter försvinner med att man i ett tidigare skede redan förstört verklig verksamhet.

    Detta är vad som hänt i kommuner och regioner med följden att man idag antingen måste skära ytterligare eller höja skatter.

    Skär man förstör man ytterligare med samma negativa effekt på underskottet långsiktigt.

    Men också skattehöjningen är problematisk då stora delar just går till att minska ett bokföringstekniskt underskott (en nominell notering) istället till att återskapa real verksamhet för invånarna.

    Och det är alltså därför det är så viktigt att staten skjuter till ordentligt med medel, för att släcka underskott och snabbare möjliggöra reala satsningar.

    Men man MÅSTE också riva upp dessa kontraproduktiva regler och lagar för hur regioner och kommuner finansiella styrning ska gå till.
    De har aldrig fungerat annat än som långsiktig förstörare av värdeskapande verksamhet som människor har stora behov av.

    Dessa regler och lagar med sina statiska 5-år på sig att lösa underskott osv. är nyliberalismens planekonomi.
    De hör hemma på sophögen för att å det snaraste glömmas bort.