– Ska jobbet flyta måste vi tala mycket med varandra. Det fungerar inte att gå och sura. På så sätt skapar ackordslön bättre klimat, säger Christer Andersson till Arbetet under den tidigare byggstrejken. Foto: Per Knutsson/TT

Den infekterade striden om ackordens framtid i byggbranschen kan blossa upp redan i nästa avtalsrörelse. Byggnads vägrar öppna dörren för nya diskussioner, men arbetsgivarna tänker återkomma i frågan. – Ja, självklart, säger Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier.

Bläcket på det nya avtalet för byggbranschen har knappt torkat innan parterna ställer sig i var sitt hörn i den stora stridsfrågan om prestationslönerna. Arbetsgivarna retade upp motparten ordentligt i upptakten av avtalsrörelsen när de satte epitetet tvångsackord på systemet och liknade det vid en dyr Ferrari.

När 1 600 byggnadsarbetare för en vecka sedan gick ut i strejk var kampen för nuvarande ackordssystem Byggnads kanske starkaste bränsle i mobiliseringen av medlemmarna. Officiellt var det ingen strejkfråga, men den guppade hela tiden i bakgrunden.

Nu finns ett nytt byggavtal som håller sig till märket på 2,2 procent i löneökningar och ett orört ackordssystem. Byggnads ser det som en seger.

– Jag är stolt. Landets byggnadsarbetare kan sträcka på sig. Vi gick in i avtalsrörelsen med attacker mot våra löner och lönesystem och en flera andra frågor som inneburit att vårt inflytande och vår delaktighet hade beskurits, säger Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.

– Vi kommer ut, inte bara med ökat inflytande, utan vi har också stängt dörren för attackerna mot löner och lönesystem. Vi har lagt på en bom och hängt dit ett hänglås också.

I förra veckan förklarade Byggnads att strejken var en investering mot förnyade attacker mot ackorden. I grunden handlar frågan om inflytande. Idag är ackorden huvudlönesystem. Vill en arbetsgivare ha en annan löneform, vilket är möjligt enligt byggavtalet, måste man vara överens med facket.

Mitt i hettan under strejkdagarna bedömde förbundets förhandlingschef att arbetsgivarna envist skulle återkomma till frågan redan i nästa avtalsrörelse.

– Jag är 100 procent säker på det. Därför måste vi investera för det. Vi vill på något sätt säkra upp, sa han till Arbetet.

Han verkar bli sannspådd. Redan på måndagsmorgonen säger Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier, att frågan inte är död. Arbetsgivarna tänker återkomma till den.

– Ja. Vi vill att förtagen ska kunna ha månadslön. Varför skulle inte den mansdominerade höglönebranschen kunna jobba jämställt som alla andra företag kan göra.

Sveriges Byggindustrier vill i själva verket flytta mer makt till företagsledningarna och minska det fackliga inflytandet över löneformen.

­– Företagen ska själva kunna bestämma vilken löneform de ska ha. Som det är nu är tvånget till ackord kvar i avtalet. Byggnads kan gå in och styra företagens lönebildning. Det är det enda vi vill ha bort. Vi vill att våra företag styr lönebildningen, säger Ola Månsson.

Byggnads Johan Lindholm blir knappast förvånad om frågan dyker upp igen.

– Men då har vi verkligen visat var medlemmarna och vi står i frågan. Vi har varit väldigt tydliga. Det ledde till att vi sa nej till två hemställan från medlarna.

– Arbetsgivarna ville inskränka vårt inflytande, vi har istället fått utökat inflytande.

Den stora revolutionen i byggavtalet är de fackliga förtroendemännens förstärkta roll. Byggnads har nu möjlighet att delegera ansvaret för förhandlingar till fackliga förtroendemän på arbetsplatserna.

Det innebär att ombudsmän inte behöver åka ut vid varje viktig förhandling, till exempel i förhandlingar om ackord.

– Vi har också fått rätt till utbildning av förtroendevalda och företagen ska vara med och bekosta den. Vi ska inte bara ge dem kunskap i de förhandlingar som de ska utföra, utan också ge dem verktyg för ordning och reda på arbetsplatserna.

– Det här är ett lyft för den fackliga organisationen. Vi flyttar fram våra positioner. På sikt kommer flera tusen förtroendevalda utföra samma sysslor som några hundra ombudsmän gör idag.

Bakom denna förändring ligger också en önskan från arbetsgivarna att kunna prata direkt med sina medarbetare.

Nästa avtalsrörelse ligger runt hörnet. Redan efter sommaren sker upptakten inför förhandlingarna nästa vår. Medlarna har preparerat för en lugnare förhandling mellan parterna genom att konstruera ett 13 månader långt avtal.

Dagens byggavtal går ut en månad senare än industrins avtal. Då kommer parterna ha ett riktmärke för löneökningarnas storlek att hålla sig till. Men hur lugn nästa avtalsrörelse blir beror nog till sist på om arbetsgivarna tar upp ackorden igen.

LÄS OCKSÅ

Byggstrejken över – avtal klart

Därför gillar Byggnads ackord

”Strejken en investering”

12 000 medarbetare spegellockoutas

”Väl värt att strejka”

1 600 byggjobbare tas ut i strejk

Strejken närmar sig för Byggnads

Byggnads säger nej till medlarbild

Byggnads drar tillbaka varsel

Sveriges Byggindustrier överväger stämning

Byggnads utökar varsel

Byggnads varslar

Byggavtalet viktigaste punkter

• Lönerna höjs med 4,30 kronor per timme eller 748 kronor i månaden.

• De är 2,2 procent, exakt detsamma som industrin fick.

• Städpersonal får 610 kronor mer i månaden vilket är 3 procent och en låglönesatsning, enligt Byggnads.

• Avtalet löper från den 1 april till de 30 april nästa år, alltså i 13 månader. Det leder till att kostnaden för arbetsgivarna är 2,38 procent för hela perioden.

• Lokala fackliga förtroendemän får utökat mandat (se artikeln).

• Parterna ska arbeta för att öka andelen kvinnor i branschen. För Byggnads är det en framgång att det sker genom Byggindustrins Yrkesnämnd (BYN).

• Parterna ska även ta fram förslag på hur nyanlända sabbare kan komma in i branschen genom arbete i BYN.

• En arbetsgrupp ska ta fram förslag på hur fler lärlingar kan få anställning.

• Arbetstidsförkortningen utökas med två timmar och blir 39 timmar per år.

• En arbetsgrupp ska göra en översyn av reseersättningen och traktamenten.