erik-lofgren-webbtopp

Klickar man sig in på matjätten Findus hemsida så möts man av skånska ”Mat-Tinas” anlete, glatt poserandes intill en torskrygg fint upplagd på en ärtbädd. Under fliken där man kan lära sig mer om Findus inleder företaget med att stolt berätta om att de har ”sina rötter i den skånska myllan”. Jo, de slår faktiskt fast det: att ”mitt bland de bördiga jordarna i nordvästra Skåne hittar du Findus rötter och hjärta”.

Men inte länge till. Ägarbolaget med det passande namnet Nomad Foods har beslutat att Findus verksamhet i Bjuv ­– där företaget verkat i över sjuttio år ­– ska läggas ner och att alla 450 tjänster ska försvinna från den lilla skånska orten där allt startade. Nära på varenda familj i det gamla gruvsamhället med knappt 7 000 invånare drabbas på ett eller annat sätt av nedläggningen.

De rötter som Findus skyltar med på hemsidan ska bryskt slitas upp och hjärtat ska med kapitalistkirurgisk precision bortopereras och i stället placeras på en helt annan kropp, belägen i en tysk ort vid namn Reken. Sådan är den, denna rövarkapitalism. Den behöver inga rötter och deras hjärtan är inte tänkta att syresätta någon viss kropp – utan ska bara finnas till för att pumpa ut pengar till ägarna.

Men trots att det skånska hjärtat är utslitet lär ansiktet utåt för detta hopkok fortfarande vara ”Mat-Tinas”. Jätten Nomad Foods har själv ingen historia att stoltsera med. Företaget bildades för ganska precis två år sedan av en dollarmiljardär som gjort sina pengar på hedgefond-mäklande snarare än på att frysa ärtor. Och företaget har då minsann inga rötter i ”den skånska myllan” eftersom all deras verksamhet utgår från en liten skatteparadisisk ö i Karibien.

Vid beskedet om nedläggningen av fabriken i Bjuv tog Findus vd Henrik Hjalmarsson begreppet ”allas intresse” i sin mun, när han pratade om de kommande förhandlingarna kring en snabb nedläggning.

Men det finns bara ett enda intresse representerat i beslutet: det hjärtlöst kapitalistiska.

Erik Löfgren