Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads. Foto: Press

Under tisdagsmorgonen klockan 06.00 la över 1 600  byggnadsarbetare ner arbetet i en första strejkvåg. Det blev klart sedan Byggnads sa nej till medlarnas slutbud på måndagskvällen. 

 – Just nu ska jag träffa vår stora förhandlingsdelegation. Sedan återstår bara att avvakta och se vad som händer. Nu gäller det att komma tillbaka till förhandlingsbordet så snabbt som möjligt, säger Johan Lindholm, Byggnads ordförande, sent på måndagskvällen till Arbetet.

Han menar att det finns en liten chans till en överenskommelse innan konflikten är ett faktum tidigt i morgon bitti.

– Förhoppningsvis hör någon av sig. Det handlar om att någon slår en signal och vill ha oss tillbaka till förhandlingsbordet.

Arbetsgivarna sa däremot ja till budet, som innebar en förlängning av nuvarande avtal men med en löneökning och avsättning till pension på sammanlagt 2,2 procent. Enligt Mats Åkerlind, förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier, var medlarnas slutbud en ren parallell till industrins avtal.

– Men nu räcker inte det heller, utan man går till strejk ändå. Det är uppenbart, man går till strejk på märket.

En infekterad stridsfråga har varit arbetsgivarnas krav på ändringar i ackordslönesystemet. När medlarna tog fram ett förslag på oförändrat avtal innebär det också ett oförändrat lönesystem. Dagens prestationslöner är orörda.

– Då vet jag inte vad Byggnads är ute efter. Alls förstår nog att frågor om jämställdhet, mångfald och integration har vi som arbetsgivare inget som helst problem med att diskutera.

– Det är frågor som vi drivit väldigt hårt, medan Byggnads sagt nej i två års tid till detta.

Byggnads ordförande Johan Lindholm tillbakavisar arbetsgivarnas resonemang.

– Medlarna gav ett förslag som var tomt och som inte tog upp någon av våra de framtidsinriktade frågor.

­Byggnads hade krävt förstärkning av huvudentreprenörsansvaret som finns i avtalet. Och framtidsfrågorna lyfter förbundet fram mot bakgrund av den stora efterfrågan på nya bostäder som finns i landet.

– Vi kan inte bygga ifatt efterfrågan med bara halva befolkningen. Därför vill vi öppna upp branschen för kvinnor.

­­– Vi vill även hjälpa till med nyanlända och säkerställa att våra lärlingar får anställningar. För detta behöver vi ta medel ur produktionen.

Han avfärdar påståendet från arbetsgivarna om att strejkens syfte är att spräcka märket. Han hänvisar till det uttalande som LO och Svenskt Näringsliv gjort gemensamt. De stöder löneökningar på 590 kronor till de lågavlönade.

­– Vi ville ha en kraftfull låglönesatsning och sa ja till en sådan när LO diskuterade samordning i höstas. Nu kan byggnadsarbetarna sträcka på sig när de hjälpt Fastighets till ett avtal med just 590 kronor, säger Johan Lindholm.

Klockan 19.00 på måndagskvällen skulle parterna svara medlarna, men några minuter tidigare blev Byggnads nej till budet offentligt. Då lade båda sidor omedelbart ut kommentarer på nätet.

– Ska vi vara en framtidsinriktad bransch, möta internationell konkurrens och storslagna byggplaner så kan vi inte lämna kvinnor, ungdomar och nyanlända utanför. Och vi måste få ordning och reda i branschen, säger Johan Lindholm, Byggnads ordförande, i en första kommentar.

– Arbetsgivarna har, hela resan igenom, fokuserat på att få bort vår möjlighet till inflytande och delaktighet på arbetsplatserna genom att förändra våra lönesystem. Därför har vi hamnat där vi är idag, säger Torbjörn Hagelin, Byggnads avtalssekreterare.

På tisdagsmorgonen inleds den första strejkvågen. I Byggnads varsel ligger en utökning. Sammanlagt kommer 2 600 byggnadsarbetare strejka när hela varslet trätt i kraft.

– Nu är det uppenbart att det bara handlar om en maktkamp inom LO-förbunden om vilket förbund som ska sätta lönenivån i Sverige. Vad Byggnads vill är att deras höglöneförbund ska dra ifrån ännu mer, säger Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier i ett pressmeddelande.

– Den strejk som Byggnads ledning nu valt att gå ut i drabbar alla. Sjukhus, bostadsbyggen, industrier. Både stora och små företag och även stora materialleverantörer. Nu måste vi ta ställning hur vi ska skydda våra företag, säger Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier.

Enligt arbetsgivarna innehåll slutbudet enbart ett förslag på löneökningar som låg på samma nivå som i industriavtalet, alltså 2,2 procent.

För arbetsgivarna kostar strejken mellan 100 miljoner och 200 miljoner kronor per dag.

Byggnads varsel är en trestegsraket: 1 600 medlemmar lägger ner arbetet på tisdagsmorgonen, den 19 april tas ytterligare 570 medlemmar ut och den 26 april 380.

LÄS OCKSÅ

Strejken närmar sig för Byggnads

Byggnads säger nej till medlarbild

Byggnads drar tillbaka varsel

Sveriges Byggindustrier överväger stämning

Byggnads utökar varsel

Byggnads varslar

Strejk vid 60 arbetsplatser

Byggnads varsel omfattar sammanlagt 60 arbetsplatser och flera stora byggbolag som Skanska, Peab och JM.

Prestigeprojekt som bygget Karolinska Institutets nya laboratorium för experimentell medicinsk forskning,  Biomedicum, i Solna drabbas när arbetet läggs ner. Likaså drabbas miljardrenoveringen av Nationalmuseum på Blasieholmen i Stockholm.

Arbetsgivarna hävdar att Byggnads varsel inte bara kommer slå mot de 60 uttagna arbetsplatserna utan mot över 500 byggen. Då kan inte 10 000 byggnadsarbetare utföra sina arbetsuppgifter i det första skedet, och 20 000 om hela varslet träder ikraft.

Förhandlingarna i byggsektorn har präglats av ett mycket frostigt klimat mellan parterna. Byggnads krav var löneökningar på 3,2 procent och en satsning på flera framtidsfrågor: fler kvinnor i byggbranschen, hjälp till nyanlända och bättre möjligheter för de som gått ut gymnasieprogram med bygginriktning att kunna fullfölja sina lärlingsutbildningar.

Det är inte procenten för löneökningarnas storlek, utan framtidsfrågorna som Byggnads lyfter fram i sina kommentarer till konflikten.

Arbetsgivarna gick in i avtalsrörelsen med krav på förändringar av ackordslönesystemet. Arbetsgivarna kallar det nuvarande ordningen för ”tvångsackord”.  Företagen är tvingade att förhandla med facket om prestationslöner, enligt arbetsgivarnas information på sin hemsida.

Systemet ska slopas kräver Sveriges Byggindustrier och ersättas  av ”att man ska kunna fastställa en månadslön i företaget tillsammans med sina medarbetare”.

För Byggnads är arbetsgivarnas krav en maktfråga. De vill ta ifrån facket inflytandet över lönerna och de regelbundna förhandlingarna om prestationslönen storlek och hur arbetet ska utföras.

En övergång till enbart månadslöner skulle innebära en lönesänkning för de flesta i branschen, bedömer Byggnads.

De kärva klimatet i förhandlingarna blev knappat bättre av att Sveriges Byggindustrier satte samman en rapport och hävdade att Byggnads krav inte var 3,2 utan 8 procent. När den publicerades i slutet av mars ledde det till att Byggnads lämnade förhandlingsbordet under någon dag i protest.

– Det här är rent trams, ett lågvattenmärke, sa Johan Lindholm, ordförande i Byggnads vid det tillfället.