När Elektrikerförbundet och de andra i den fackliga grupperingen 6F kräver bättre skydd för den personliga integriteten i årets avtalsrörelse gäller det just sådana system som Joakim registreras av.

I samma stund som han startar firmabilens motor tidigt på morgonen slås gps-systemet på. En server någonstans i världen tar emot loggen. Under körningen till dagens första uppdrag kan han stanna på vägen i högst tio minuter utan att stoppet registreras.

I hans gps-system ritas bilens färdväg in på en karta. Start och stopptid registreras också.

– Min arbetsledare och företagets andra chefer vet att de inte får gå in och kolla alla uppgifter, men de sker i alla fall. Jag har frågat dem och de erkänner och hotar att ta bort firmabilarna om vi protesterar.

Joakim, som egentligen heter något annat, jobbar sedan några år åt ett kommunalt bostadsbolag i Mellansverige. Han åker runt till lägenheter i allmännyttan och byter elprylar.  Ibland renoveras en lägenhet eller del av lägenhet. Då kan jobben vara lite större. Varje förflyttning i bilen registreras av gps:en.

– Vi är några arbetskamrater som snackar om det här och känner oss lite grand som deltagare i Big Brother. Arbetsledningen verkar inte lita på oss och det känns otrevligt.

Det har hänt att Joakim och hans kollegor fått frågor om varför lunchen varit så lång eller varför de kommit sent till jobbet. Ändå har de rätt att flexa i viss mån under eget ansvar.

– Vi har rätt att lägga upp vår arbetsdag själva så länge vi gör våra timmar. Jag kan till exempel jobba över en och en halv timme ena dagen för att kunna gå tidigare nästa dag när jobbet är klart.

– Då kan jag få en fråga om varför jag gick tidigare, medan arbetsledningen missat att jag jobbat över dagen före. Min arbetsgivare spekulerar hela tiden. De ser inte vad som pågår.

Cheferna ser enbart längden på bilarnas körsträckor, färdväg och tid för start och stopp. Men vad som sker på arbetsplatsen har de ingen livesänd insyn i.

Joakim är kritisk till hur hans arbetsgivare använder gps-funktionen på ett olagligt sätt, men är inte emot elektroniska körjournaler om de underlättar administrationen för den enskilde arbetstagaren.

Men varför kallar du inte in facket?
– Då blir jag inte populär. Jag skulle bli stämplad som den som försöker sätta dit firman och kanske även som tjallare. Jag skulle bli ifrågasatt och bli misstänkliggjord som någon som försöker mygla.

För Elektrikerförbundets medlemmar är övervakning ett stort problem. Varje vecka tvingas förbundet förhandla med arbetsgivare som vill införa elektroniska system. Sedan 2013 har sammanlagt 350 förhandlingar genomförs.

– Ja, denna typ av förhandling har exploderat. De flesta rör elektroniska körjournaler, säger Urban Pettersson, förhandlingschef.

– Vi förhandlar om begränsningar, men för ett år sedan fick vi problem. Arbetsgivarna vill inte längre ha sådana.

Orsaken är att Datainspektionen, DI, ändrat sina direktiv.

– DI intog en något mjukare inställning till körjournaler. Strax efteråt upptäckte vi att våra funktionärer inte längre kom överens i de lokala förhandlingarna, och det gjorde vi inte heller i de centrala.

Elektrikerförbundet vill kunna se de loggar som visar vilka slagningar som gjorts i systemet.

– Då kan vi se om det skett otillbörlig övervakning.

Varför har elektronisk övervakning ökat så mycket?

– Systemet för övervakning har blivit fantastiskt mycket billigare. Arbetsorganisationen har dessutom slimmats och bolagen har inte heller arbetsledare som förr, de som höll reda på montörerna.

– I stället har man teoretiserat och infört de tekniska systemen, som om man inte hade med människor att göra.

LÄS OCKSÅ

Arbetsgivarens kontroll prövas i domstol

Så kan cheferna kontrollera dig