”Missförhållanden ska fram i ljuset”

STOCKHOLM 20150227 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Foto: Vilhelm Stokstad / TT / Kod 11370 ***UPPDRAG F÷R ARBETET***

Ylva Johansson (S). Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Regeringen föreslår ny lagstiftning för att skydda arbetstagare som avslöjar missförhållanden på jobbet. Men flera villkor måste vara uppfyllda för att skyddet ska gälla. – Avsikten med den proposition som regeringen har beslutat om i dag är att missförhållanden ska fram i ljuset, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Anställda ska inte dra sig för att avslöja sådant som inte står rätt till.

Regeringens proposition blir klar först i nästa vecka – vid en pressträff på torsdagen presenterades bara en kort sammanfattning. Men kärnan i den nya lagstiftningen är att arbetstagare som slår larm om missförhållanden ska ha rätt till skadestånd om arbetsgivaren svarar med repressalier. Lagen ska omfatta i princip alla anställda och alla arbetsgivare, även bemanningsföretag.

Med repressalier menas till exempel uppsägning, trakasserier, förflyttning till sämre arbetsuppgifter eller att en tidsbegränsad anställning inte förlängs. Hittills har den som blivit uppsagd på felaktiga grunder kunnat driva sin sak arbetsrättsligt. Nu ska fler former av bestraffning kunna leda till att arbetsgivaren ställs till svars.

Ett krav för att skyddet ska gälla är att de missförhållanden som avslöjas är ”allvarliga”. Enligt förslaget betyder det brott där fängelse ingår i straffskalan eller ”därmed jämförliga missförhållanden”. Det kan till exempel handla om ekonomisk brottslighet, skattebrott, bedrägerier eller mutbrott.

Lagförslaget förutsätter att den anställda i första hand slår larm internt, det vill säga berättar för en chef eller sin fackliga organisation. Skulle den anställda slå larm externt, det vill säga vända sig till myndigheter eller massmedia, krävs att hon eller han har fog för påståendet om allvarliga missförhållanden. Dessutom krävs att arbetstagaren har larmat internt först, utan att arbetsgivaren har vidtagit ”skäliga åtgärder” och informerat arbetstagaren ”i skälig utsträckning”. (Det sistnämnda kravet gäller dock inte om den man skulle slå larm till internt är just den som har begått brottet.)

Om de här villkoren är uppfyllda, så kan den som slagit larm ha rätt till skadestånd – däri ligger det skydd som lagen ska ge. Skyddet gäller dock inte om arbetstagaren begår ett brott genom att slå larm. Vilka situationer detta skulle kunna handla om går inte att utläsa av den sammanfattning som lämnades vid torsdagens pressträff.

På Arbetets fråga om den som röjer en företagshemlighet genom att slå larm skyddas av den nya lagen svarar Ylva Johansson:
– Lagen om skydd för företagshemligheter skyddar nog inte sådant som är allvarliga missförhållanden.

Ylva Johansson betonar att den föreslagna lagen inte inskränker andra lagar. För offentligt anställda finns till exempel redan så kallat meddelarskydd, som innebär att det är straffbart för arbetsgivaren  att efterforska vem som har läckt ut uppgifter.

Meddelarskyddet påverkas alltså inte av den nya lagen, men offentligt anställdas skydd kompletteras genom att eventuella repressalier kan leda till skadestånd.

Mårten Martos Nilsson
08-725 52 13

Kommentera den här artikeln