”Verkar vara djup splittring på arbetsgivarsidan”

STOCKHOLM 20151221 Uppdrag: Arbetet. Fackfˆrbunden IF Metall, Sveriges Ingenjˆrer och Unionenˆverl‰mnar sina avtalskrav till Teknikarbetsgivarna. Anders Ferbe, fˆrbundsordfˆrande IF Metall, Martin Linder, fˆrbundsordfˆrande Unionen och Ulf Bengtsson, fˆrbundsordfˆrande Sveriges Ingenjˆrer. Foto: Jessica Gow / TT / Kod 10070

Anders Ferbe och Martin Linder. Foto: Jessica Gow/TT

Arbetsgivarnas skarpa nej under tisdagskvällen till skissen på ett tvåårigt avtal för industrin tyder på en splittring, enligt flera fackliga toppförhandlare. De har fått signaler från motparten om behovet av en längre avtalsperiod. Nu kräver facket att arbetsgivarna tydliggör sin inställning.

LÄS OCKSÅ: Tvåårigt avtal splittrar industrin

 – Jag kan inte göra någon annan tolkning än att det finns en djup splittring på arbetsgivarsidan om avtalsperiodens längd, säger Anders Ferbe, ordförande i IF Metall.

En vecka efter att de fem opartiska ordförandena (Opo) gripit taktpinnen i industrins avtalsrörelse försökte de skaka om parterna ordentligt. En skiss på ett tvåårigt avtal med löneökningar båda åren skulle rucka på deras låsta positioner.

Förslaget möttes av ett snabbt nej från arbetsgivarsidan, men flera fackliga toppförhandlare ifrågasätter hur definitivt svaret är.

– Opo måste reda ut om nejet från den samlade arbetsgivarmotparten är ett reellt nej eller något annat. Vi måste få ett entydigt besked. Är det en kort avtalsperiod som de förespråkar? I flera månader har vi hört arbetsgivarmotparter som talar om behovet av ett längre avtal, säger Anders Ferbe.

Även Gerald Lindberg, andre ordförande i Livs, är mycket förvånad över arbetsgivarnas nej. Ettårig uppgörelse var ett krav från facken inom industrin, medan arbetsgivarna brukar sträva efter längre avtalsperioder.

– Det finns arbetsgivarförbund som vill ha längre avtalsperioder, men ingen vågar sätta sig upp mot Teknikföretagen.

På tisdagskvällen kort efter det samstämmiga bifallet till avtalsskissen från facken inom industrin svarade arbetsgivarna nej. Anders Weihe, förhandlingschef i Teknikföretagen, motiverade ställningstagandet med fackets höga lönekrav.

– Om vi diskuterar bilköp och bilen är dyr så köper du inte två. Vår inställning är inte svårare än så, sa han till Arbetet.

Martin Linder, ordförande i Unionen, tillhör de förvånades skara. Nu krymper tiden snabbt. Om bara tre veckor löper avtalet ut och portarna öppnas för en storkonflikt inom industrin.

– Jag kan bara konstatera att klockan klämtar. Vi är en bit inne i mars. Nu krävs intensiva förhandlingar fram till månadsskiftet.

– Om arbetsgivarna inte gör några positionsförändringar har jag svårt att se hur vi ska få till ett avtal.

Inte heller Anders Ferbe förstår arbetsgivarnas strategi.

– Inte någon arbetsgivaramotpart kan tro att ett kort avtal blir billigare än ett långt.

Han funderar på om arbetsgivarna gör en helt annan ekonomisk bedömning än ledande ekonomer i samhället och spekulerar i en ekonomisk nedgång det kommande året. Det skulle tala för en nedväxling av lönekraven och lägre löneökningar i en ny avtalsrörelse om ett år.

– Vi ser det inte så, utan snarare visar de ekonomiska siffrorna på hyggliga förutsättningar för svensk industri. Nästan alla ekonomer bedömer att Västeuropa börjar få fart, liksom andra delar av världen.

– Uppriktigt sagt förstår jag inte logiken i arbetsgivarnas resonemang bakom sitt nej till avtalsskissen.

Carl von Scheele
08-725 52 17

Kommentera den här artikeln